torsdag 29 april 2010

Gänget på Slow Down

Vi är ett gäng som umgås för det mesta hela tiden här nu. Så jag tycker att det är dags att presentera några som vi har fångat på bild.
De andra får jag helt enkelt presentera en annan dag. Här är Agneta. Det är hon och hennes man Hasse som har byggt och driver Slow Down. Hon visar oss det mesta här nu. Både gällande shopping men även då vi åkte till Malaysia med henne. Hon ger oss ständigt nya tips. En riktig klippa, rolig och smart. Vi är så tacksamma för allt!



Noi. Manager för Slow Down. Han ser till att allt funkar som det ska här. Just här har han sin "fin" tröja på sig och har varit ute och joggat en tur på stranden.







Rocky. Leker pappa till Russin och som gärna håller sig nära oss på både dagar och nätter. Här liggandes på altanen. En bra uppfostrare, säger man så? Det är Slow Downs hund.



Maja, Linus, Nils och Rocky. Maja (Svante och Camillas dotter) fyllde 7 år idag. Grattis gumman! Linus är Agnetas son och Nils är Mia och Eriks son. De går i samma klass och leker gärna tillsammans här efter skolan.

Erik, Mia och Edwin (10 mån) tillsammans med en av kockarna och Von, som skämmer bort oss varje dag med mat och dryck. Och som gärna passar Edwin till Mia och Eriks stora glädje... De har tre barn ju.

Sixten ett riktigt charmtroll! Världens busigaste 3 åring? Ständigt frågandes - Var är Pär ?(menar Pjär men kan inte säga J)

Och, jo Pierre är barnens favorit. Även här.



Tenta ångest

Hela veckan har det varit fokus på tenta i Kognitions psykologi för mig. Den kurs där jag fick boken så sent men ändå tillslut (tack igen A-K!). Hm, så det har varit en hel del att läsa in kan man säga... Jag har suttit varje dag tills dess att ögonen går i kors. Igår satt jag här hela dagen, nere i restaurangen. Det är ju lugnt här nu så det var bara vågorna som brusade. Russin låg vid mina fötter under bordet mest hela dagen.


Utsikten kan jag inte klaga på... Solen skiner och det varma turkosblå vattnet glittrar. Pierre spelade golf hela dagen i Krabi igår. Inte i Phuket som jag har för mig att jag skrev.

Jag har inte varit direkt trevlig idag kanske, känner mig rätt irriterad. Skyller på tenta ångest. Imorgon ska tentan lämnas in. Punkt slut. Men jag är långt ifrån klar. Det är så fruktansvärt svårt! Engelskan är helt bedrövligt svår och jobbig. Sån där psykologi fackengelska. För att klara av detta tänker jag hela tiden... en sak i taget en mening i taget ett ord i taget. Så går det sakta, sakta, sakta, sakta framåt med små små myrsteg.
Efter en hel dags tragglande med dåliga översättningar via Google, som jag ändå får översätta om helt själv sen, är det skönt att kunna ta ett break och gå ner på stranden och njuta av en stund i solnedgången. Det är Phi-Phi Islands man ser rätt ut härifrån där vi är nu.

Så här såg det ut igår. Regnet kom senare på natten. Russin och hennes kompis som hon brukar leka med ser ni här. Russin mår bara toppen och tackar för ben och nytt halsband Heidi! Rocky sover utanför huset varje natt här nu också och följer med oss, även han, vart vi än går här på området. Det är vackert och jag njuter av miljön här nere, fortfarande. Oroligheterna i Bangkok är LÅNGT borta och drabbar inte oss här det minsta.



Pierre hade haft en bra golfdag och satt och jobbade hela kvällen sen. Idag var han en sväng och sa grattis till Maja som fyller år idag och bjöd på tårtkalas. Men jag valde att stanna hemma och fokusera på tentan. Har även coachat via Skype idag. Det funkar bara fint.

Kram på er alla där hemma och ni som läser, från oss båda två.