söndag 25 december 2011

Det är billigt att åka till Thailand nu. För några veckor sedan kunde man hitta biljetter för mellan 2.000 - 3.000 kr per person tur/retur. Några som nyttjade det och som kom ner och överraskade hela Lanta inklusive oss, och kanske sig själva också, var våra vänner Svante, Camilla och Maja.

Svante, Camilla och Maja, Koh Lanta dec 2011
Oss överraskade de en kväll då vi var bjudna till Mr Noi´s restaurang. Och vilka satt inte där, om inte familjen Fogelhamre. Så kul! Vi har hunnit med mycket sedan de kom ner och åkte hem efter 2 veckor. Snorkling en dag ute på Koh Ha var nog höjdaren, men även volleyboll och sköna middagar. De åkte hem dagen innan julafton och konstaterade, precis som vi känner, att då man åker hit nu, är det som att komma till landet. Massor av folk man känner och en underbar miljö att bara vara i. Här är sista kvällen innan de åkte hem och vi åt lite avskedsmiddag på Tavern. Oj, vi kommer att sakna att ha dem här! "Ja, det känns som vårt andra hem" säger Camilla. De hör liksom till Lanta på något sätt, tycker vi:-) Då de inte är i Billdal, såklart.

Vi har redan bokat in en grillkväll i deras nya hus då vi kommer hem till Sverige i april. Här drar man ihop ett gäng på 15 pers som äter middag på stranden samma dag, om man vill. Men i Sverige gäller det ju att planera då man ska få tid att träffas...  Ja, så det har vi gjort nu. God Jul på er! Hälsa Emil och Simon så gott!
En perfekt juldag, precis som det ska vara. Vi gick upp och åt frukost och gick sen och la oss igen, läste en bok, åt choklad i sängen och bara slappade, hela dagen med vinden vinande runt knutarna. För här har det blåst som sjutton idag. Soligt och varmt, men blåsigt.

Skönt att slappa för igår var det fullt hus här med familjen Myhre och våra goda vänner Thomas och Lukas. Thomas hade fixat och lagat det mesta av julmaten med god planering och beställning av ingridienser redan för flera veckor sedan. Vi hjälptes åt att fixa en skön julstämning där vi bor. 
Julglögg och mor Annas pepparkakor, knäck och julgodis.



Bus i poolen, Julia somnade mitt i leken.

Mums! Skinka, senap, sillsallad, vörtbröd, sill, lax, hovmästarsås, prinskorv, köttbullar och lite till.

Efter Kalle Anka som vi såg på blev det julklappsöppning för barnen...

...och lite senare julklappslek ute på altanen för vuxna och de barn som inte somnat.






God Jul och god fortsättning! önskar vi alla våra efterlängtade släktingar och vänner.
Självklart saknade vi er. Vad bra att det finns Skype och telefoner:-)

måndag 19 december 2011

Byte av layout på bloggen.

Känner du inte igen dig? Det är lugnt. Allt är precis som vanligt. Men snart är det ett nytt år. Tyckte att det var dags att byta ut layouten på bloggen lite... Du kan välja vilken layout du helst vill ha då du läser. Precis som då man väljer vem man tycker är snyggast. Det är bara att välja i menyn. Klicka på Classic, Flipcard, Magazine, Mosaic, Sidebar, Snapshot eller Timebar och välj vilken du tycker passar din smak bäst. För att läsa hela inläggen, klicka bara på bilderna eller rubriken. Modernt va!

Pierre, jo han hade det helt ok på båtresan till Phuket för några veckor sedan. De ska va gott å leva!


Beachvolleyboll

Vår stora passion. Vi tycker verkligen att det är såå jäkla kul med volleyboll, båda två! I söndags spelade vi volleyboll turnering på Slow Down. 2 personer på varje sida. 2-manna mixlag, helt enkelt. En man och en kvinna i varje lag. Vi var 13 lag.

Jag och Pierre spelade tillsammans. Kände att jag får passa på innan jag blir för stor och klumpig. Än så länge går det bra att spela, vilket jag är oerhört glad för!

Vi höll på hela dagen. En strålande dag, lite svalkande regn mitt på dagen som var över på 20 min, och sen kom solen igen. Det är lite så det är här nu. Sol och regn, i en salig blandning. Jag tycker bara att det är skönt. Det blir lite svalare här då. Lite för varmt för min smak med vindstilla dagar i gassande sol.

Många härliga människor, många skratt och många vinnarskallar. Man liksom bara hänger där hela dagen och dricker fruktshaker, vilar lite, äter lite, spelar lite, garvar lite, kollar lite... Ja, så där skön stämning där man bara är och njuter av dagen helt enkelt. Helt underbart!

Jocke och hans fru Malin vann över oss i finalen. Jocke har spelat på touren med Micke och de andra gubbarna förr i tiden. Tja, fullbordsproffs. Att vinna mot honom är helt enkelt omöjligt, han leker med oss:-) Men en 2:a plats var vi grymt nöjda med som sagt. Och vi vann en timmas paddleboarding eller kajak, med Peo. Det är väl såna här dagar som gör livet på Lanta så härligt, helt enkelt. Man bara är, det är så levande. Vi önskar att ni alla nära och kära släkt och vänner var här och kunde dela det med oss! Åh, vad det hade varit roligt!

fredag 16 december 2011

Rastafari



Vi såg fram emot en skön reggae konsertkväll med Job 2 Do igår. Hade varit glada för att de skulle komma hit till Lanta igen. De spelar ju här varje år, men enligt mig alltid lika bra! Pierre och de andra hängde lite på Long Beach och satt och laddade på stranden några timmar innan.

Jag slöt upp lite senare. Ett ganska stort gäng av vänner vi lärt känna både i år och andra år. Utomhuskonsert arenan låg precis bredvid vårt hus så vi hörde genrepet hemifrån. De har hållt på och fixat och laddat i många dagar för detta, byggt scen, roddat, dekorerat med rastaflaggor och vimplar mm. Och så började det ösregna. Men det avtog efter en stund. Tyvärr skrämde nog regnet bort en hel del folk som hade tänkt att gå.

Förbandet var grymma! Job 2 Do spelade sedan ca 5 låtar och sen började det ösregna igen så de fick tyvärr avbryta. Men det var inget gäng med energi direkt.... Nej, rätt tråkiga faktiskt. Hade verkligen ingen bra dag. Trötta och oengagerade. Nästan oförskämt oengagerade. Vi var många som var grymt besvikna! Däremot var förbandet en riktig energikick! Reggaeband även dem. Och fireshow som framfördes under kvällen var helt fantastisk! Har inte sätt något liknande innan. De körde fireshow på ett helt nytt sätt. Svårt att förklara. Tyvärr tog jag inga bilder här heller. Får väl köpa ett nytt minneskort till kameran för att dela med mig av bilder också... Det har bara helt enkelt försvunnit. Nej, jag hade såå gärna velat se det här istället. Tänk om man ändå fått uppleva legenden, the one and only, Bob Marley, istället. Kolla här. Fantastiskt!

tisdag 13 december 2011

Glad Lucia!

Igår var det Lucia tåg på Slow Down. Alla barnen i Lilla Svenska Skolan sjöng sånger och Slow Down hade fixat Lussekatter och god buffé. Fullt med folk med både barn, föräldrar, lärare och även alla andra från ön som ville få lite lussefirande. Så mysigt! Tyvärr har jag tappat bort mitt minneskort till kameran så det blev inga bilder. Men det var så fint då de stod uppställda i Slow Down båten (som ligger på land) i mörkret med lysande lusselampor. Pepparkaksgubbar, tomtar, lucia, tärnor, stalledrängar. Ja, de var alla på plats. Får se om jag hittar någon fin bild som jag kan få ifrån någon sen. En härlig tradition! Tack Lilla Svenska Skolan för det!

Hoppas att ni där hemma också fick en mysig Lucia!

måndag 12 december 2011

Storstan, shopping och puls på flera sätt.

Vi tog ledigt några dagar och åkte en båttur på ett glittrande hav till Phuket. Solen sken, vi satt givetvis utomhus i skuggan, hörde vågorna slå, en bok, bara vara tid. Långt ifrån tankar på jobb och fokus på oss. Vi bodde i Patong för att vi ville passa på och shoppa lite, gå på bio och känna lite puls efter lugna dagar på Lanta.

Anledningen att vi åkte dit var att vi bokat ultraljud på Phuket International Hospital. Så på fredagen den 9/12 kl 13.00 var vi på plats. Förmiddagen hade vi tillbringat med en god hotellfrukost, en sväng för att förlänga vårt visum till immigration i Phuket och en sen en tur till Festival, ett stort och fint varuhus. Påminner lite om NK. Här hittar man alla stora och kända varumärken och senaste nytt.

Vi blev mötta i dörren till sjukhuset av en vänlig man med munskydd och sjukhuskläder som undrade vad han kunde stå till tjänst med. Bokat tid sa vi, på Womens Clinic, som det heter där, och blev genast ledsagade till just denna avdelning. Inget pekande med handen där inte. Nej, "follow me" sa han och visade vägen ända fram, höll upp dörren och önskade oss varmt välkomna! Här fick jag sedan skriva in mig.

Inte någon liten mottagning inne i djungeln här inte son man kanske tror om man tänker på sjukhus i Thailand... Nej, det är ett stort och flott sjukhus med den allra senaste tekniken och kompetensen på plats.

Självklart var vi lite nervösa. Vem är inte det? Man vet ju inte vad man hittar därinne... Men allt var bara bra, fantastiskt, magnifikt! Sagolikt att få höra hjärtljud och se två armar och ben i rörelse, ryggraden, huvudet, magen, levern och ett litet pickande hjärta med fyra kammare!

Att få höra "Yes, everyting looks just fine!" var som balsam för själen och en tår klämde vi allt fram både jag och Pierre. Så tacksam för att allt var bra! Och så frågade läkaren om vi ville veta vad det blev för "gender" kön. Och det ville vi gärna! Och det blev.... med 80% säkerhet - en kille. Wow! Vi ska få en son.



Oj, detta behöver vi nog smälta ett tag nu. Vi började med en båtresa hem i lugn och ro sittandes på fördäck och blickandes ut mot havet.

, Bytte båt vid Phi-Phi Island där vi tog en fika innan vi åkte vidare till Lanta. Skönt att komma hem! Vetskapen att han som växer där inne är frisk och mår bra är underbart. Den bästa julklappen vi kunnat få. Det behövs verkligen inget mer.

Hur det var i Patong? Nej det är ingen höjdare faktiskt, förutom bio, klippning, Mc Donald´s, god glass, en spännande matmarknad och shoppingcenter. För mycket prostitution och röj av gamla gubbar med thailändska tjejer i för små kläder från kväll till tidig morgon. Inte "My cup of the" precis... Nästa gång bor vi absolut någon annanstans. Och det blir om en månad. För då har vi fått nästa tid för bebiskollen. Mezzi Morgan Leif Andersson... Hm, inte så dumt tycker Pierre. Vi får väl se vad det blir för en liten krabat som kommer ut, säger jag. Det där med namnfrågan får vi ta lite senare. Kram på er alla som läser!

tisdag 6 december 2011

Sinnen i förändring...

Tänk vad mycket det händer i kroppen då en kvinna blir gravid! För mig har det inneburit att jag nu har ett bättre luktsinne än hundar, tror jag och att jag verkligen kan bli sugen på de mest konstiga saker, nu! Och så mår jag fruktansvärt illa av soplukten som kommer emot mig ibland då jag kör moppe. Det kan ju ligga lite sopor här och var här i Thailand.

Gott med en kall öl i solnedgången? Nej, absolut inte för mig just nu såklart... Och det berättar kroppen för mig också. Jag känner minsta lilla dos av öl om den är 1 km omkring mig och mår då direkt illa. Ex då jag går förbi en bar på stranden, om en halvtom kvarlämnad ölflaska råkar stå någonstans, eller någon som sitter någonstans och tar en öl. Får blixtsnabbt upp minnen från då jag jobbade på XL, en klubb i Göteborg, då jag var runt 20 år. Det luktade alltid "efterfest" där då man kom dit. Gammal öl. Inte gott. Kommer du ihåg Johanna? Senare på kvällen då man jobbat i baren några timmar kände man inte längre lukten. Just nu gör den mig illamående, direkt!

Pommes-frites äter jag i stort sätt aldrig. Men de sista dagarna har jag varit grymt sugen på det! Något kroppen behöver? Förstår dock inte vad det kan vara för bra med det... De sista dagarna har jag också varit sugen på coca-cola och ketchup. Och det brukar jag ju inte vara det heller... Imorgon går jag in i vecka 18.

Pierre mår bara fint! Just nu är han och Tobias och spelar back-gammon. Sitter någonstans vid stranden och lyssnar på vågorna. Jag själv kommer nog att gå och lägga mig snart. Har börjat med tidig meditation och därefter morgonpromenad på stranden på morgonen nu några dagar. En otroligt härlig start på dagen. Att julen börjar närma sig är svårt att förstå, men vi har börjat planera lite och konstaterat att vi ska fira jul hemma hos oss. Bror och svägerska kommer hit med barnen + några andra vänner som vi gärna hänger med rätt ofta!

Ser fram emot all julmat vi nu beställt. Det blir allt man kan tänka sig på julbordet här då. Och det känner jag redan att alla mina sinnen tycker mycket om! Vi kommer även att få alkoholfri glögg att sörpla på. Mums.

lördag 3 december 2011

Små fjärilar i magen

Igår blev det tydligt att det där jag känner faktiskt är små rörelser ifrån bebisen. Skönt att ha Annika (min svägerska) som vet hur det ska kännas och som jag kan rådfråga. Jag känner nämligen dem, de omtalade små fjärilarna i magen! Inget tydligt än. Men ändå förnimmelser som berättar för oss att det är något där inne som pockar på uppmärksamhet. Något, någon som växer och frodas. Vi kallar honom lilleman. Om vi vet att det är en kille? Nej, inte än. Men det har bara blivit det den heter så länge... Pierre är absolut skengravid! Han räknar dagarna och somnar tidigt med mig på kvällarna och är lika trött som jag har varit. Men nu börjar vi bli lite piggare:-) På bilden är jag i vecka 15. Alltså ca 2 veckor sedan. Magen har växt mer nu och det syns nu tydligare...

Idag berättade Pierre för Lilleman, alltså pratandes med min mage, vilka Sverige kommer att möta i EM. Lottningen inför EM är ju nu klar. Frankrike och England ska Sverige möta bl a. Pierre har ockå kommit på att han kan lära bebisen "heja, heja Sverige" kanske innan han kommer ut... Han tycker att det är fantastiskt för lilleman att "han" kommer ut lagom till EM i Fotboll och Bruce Springsteen konsert i Göteborg. Det kan ju faktiskt inte bli bättre, tycker pappa Pierre...


Självklart har Pierre fixat biljetter till Springsteen för oss. Det tog honom 7 timmar i telefon med Sverige men min man är otroligt envis och ett BIG fan. Att jag går på konsert en månad efter födseln är såklart lite vanskligt. Om det går bra att lämna bort honom/henne några timmar till någon som kanske vill vara barnvakt, får vi se...

Hur som helst. Det blir alltid härlig stämning i stan då det är stora konserter. Så vi kan ju vara med innan konserten om inte annat.

Just nu planerar jag och Pierre en resa till Phuket för ultraljud. Vi ska till "Women´s clinic" på Phuket International Hospital och göra ultraljud den 9/12. Har bokat tid med en engelsktalande läkare. Är ni nyfikna på hur det ser ut kan ni kolla här! http://www.phuketinternationalhospital.com/se (hemsidan finns tom på svenska!)

Efter detta datum kanske vi vet om det är en Lilleman eller Lillamanna. Vad det än blir kommer vi såklart att vara superlyckliga. Nu håller vi först och främst alla tummar i världen för att barnet är friskt och mår gott där inne. Fortsättning följer om en vecka.

Lite om livet på Lanta

Jag har inte skrivit så mycket i bloggen sedan vi kom då det har varit fullt upp med livet på Lanta. Det är ju tredje gången vi är på plats nu och allt känns lite som att "åka till landet". Vi har kommit in i livet här nere rätt snabbt.

Nu har vi varit här lite mer än en och en halv månad. Tiden går otroligt fort. Vi njuter av dagarna. Jag har varit fullt uppbokad med coaching av lärarna på Lilla Svenska Skolan, en man från Norge som varit här i två veckor och som vill skapa sundare levnadsvanor och hitta nya verktyg för att leva mer hälsosamt. Det har också varit folk här på ön som har velat ha karriärscoaching, livsstilscoaching, coaching som egna företagare och lite annat. Jag har även träffat folk som bor på Slow Down och i deras gym med personer som vill komma igång eller utveckla sin träning då jag är där som deras PT.
Jag och Annika har kört igån vattengympa två gånger i veckan. Och jag har även hunnit med att påbörja en kurs i Folkhälsovetenskap på distans i Sverige. Så ja, det har varit fullt upp minst sagt.

Men livet här går ändå i ett skönt tempo! Fåglar som kvittrar, solen som skiner, åska som blixtrar, varmt tropiskt regn som faller. Allt sker på något sätt med energi på den här ön. Coaching har jag oftast på stranden. Många gånger sittandes på stranden eller gående långa promenader i behagligt tempo på stranden. Eller så är jag ju vid poolen på Sai Naam eller inne på gymmet på Slow Down där jag visar olika personer hur de kan lägga upp individuella träningsprogram. Så det är ju en rätt skön miljö att vara i hela dagarna. Det har även blivit en heldel meditation och Mindfulness för både min egen del och som jag lär ut till vissa jag coachar, som har intresse för detta. Det är oerhört skönt att bara stanna upp och bara vara. Och vila. Och läsa bra böcker. Och det gör jag också. Jag planerar in vila för min växande mage och mig själv rätt ofta, så ni behöver inte vara oroliga för detta. Tänker då särskilt på min mamma som är orolig över att jag stressar... Nej, det gör jag inte. Att vara aktiv och stressa är två olika saker ju:-)

Igår var jag och en vän på SPA och fixade fötterna grundligt samt tog en ljuvlig ansiktsbehandling. Så otroligt härligt! Det ska jag unna mig lite oftare, kom jag på.

fredag 2 december 2011

Äkta kärlek

26 november - 1 årig bröllopsdag! Otroligt vad snabbt ett år går. Förra lördagen var det redan ett år sedan vi gifte oss i snöyran på toppen av Fiskebäckskil.

Det var en helt fantastisk dag! Har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv. Det var en helt magiskt dag. Så mycket kärlek i luften att jag inte ens kände mina djupfrysta fingrar och tår mitt i fotograferingen på bryggan i isande kyla. Var så varm inombords och det var som att vi hade en skyddande kärleksbubbla fylld med värme runt oss som gjorde att vi absolut inte frös, trots vindar och snö som yrde runt oss. Och att vi hade vår älskade familj runt omkring oss och fick så många härliga tal riktade till oss från dem, vänner och släkt kändes som vacker rosa bomull för själen.


Det bästa av allt är att vi lever lite i den där kärleksbubblan fortfarande, efter 6 år tillsammans. Det är rätt bra jobbat tycker jag. Äkta, ren, rolig, glad och omtänksam varm kärlek. Tack min prins för att jag får uppleva det med dig!

Osynligt men ändå så kännbart att det nästan gör ont ibland. Det är så fantastiskt vackert. Och jag är bara så otroligt lycklig över att få känna den känslan. Om och om igen. Och att få skratta med varandra, åt varandra, åt oss själva... Självklart drömde vi oss lite tillbaka till den där dagen i Fiskebäckskil förra lördagen. Vi firade med en dag tillsammans där vi unnade oss att bara ta en timma i taget och göra precis det vi kände för. En lyx! Tack, tack, tack!

Det blev promenad på stranden, dopp i det skimrande varma havet, promenad på stranden, dopp i de turkosblåa glittrande vågorna, promenad på stranden, ett dopp...
Ja, så där höll vi på några timmar. Sen blev det glass, lunch, somna lite i skuggan och därefter massage på stranden där man ligger och lyssnar på vågorna och fåglar som kvittrar.


Kvällen åkte vi till Pimalai som är ett 5-stjärnigt lyxhotell. Ofantlig lyx tyckte vi att var värda just denna dag! Vi åkte golfbil upp till toppen ifrån receptionen till restaurangen. När man kommer upp där är det en helt vidunderlig utsikt över Kantiang Beach. Så vackert med det turkosblå havet, stranden, båtar och djungel! Där åt vi en helt fantastisk måltid.

En otroligt härlig dag helt enkelt. Och lite varmare än hemma för ett år sedan... Vi har ju aldrig firat någon bröllopsdag innan så vi vet ju inte riktigt vad man gör. Men vi sa att just denna dag kommer nog faktiskt att vara rätt svår att slå...

torsdag 24 november 2011

Glada leenden

Det är verkligen underbart här! Man får tillbaka det man ger ut, säger folk som studerat hur vi människor funkar. Ler man, får man leenden tillbaka. Ser man arg ut är det inte så många som blir så sugna på att prata med en. Ser man nervös ut blir folk lätt lite obekväma i ditt sällskap. Ser man trygg ut känner sig folk sig däremot trygga med ens närvaro osv.

Och just det tycker jag är så fantastiskt här på Koh Lanta. Leenden överallt! Stora härliga och hjärtliga leenden. Vart du än går. Vem du än möter. Vänlighet och en ödmjukhet i närvaron som man inte annat kan bli glad av. Luras dem? Är falska? Kanske det. Man kan ju välja att se det på det sättet om man vill. Jag väljer att tänka att de faktiskt ler och skrattar glatt på riktigt. Vilket humör man än vaknat på blir man glad. Och vi blir glada redan vid frukostbordet. Förutom att vi vaknar och konstaterar att "jo, vi är faktiskt gravida" och tittar på magen som växer! så får vi glada gubbar på frukostbrödet.

Första rosten jag har mött som rostar symboler med bl. a glada gubbar. Typiskt thailändare på något vis! Något att ta hem till Sverige kanske?

Vattengympa

Här kör jag vattengympa varje tisdag och torsdag kl 10-11. Sai Naam poolen. (Bilden är lånad ifrån Sai Naams hemsida med godkännande ifrån Mia som är en av ägarna)

Det har varit mellan 8-11 personer varje gång på passen så det tycker jag är riktigt kul!

Töntigt med vattengympa tycker folk ibland. Nja, kanske det, men det beror ju mycket på hur man gör det. Bra för leder och mjukt och skönt ifall man har lite krämper här och var... Också skönt att köra i vatten då det är varmt! Vi har valt sköna låtar som passar de flesta och kör ett pass där vi jobbar igenom hela kroppen ganska ordentligt. Folk har träningsvärk efteråt och har hittills varit grymt nöjda. Säger de i alla fall:-) Så då är jag nöjd. Lite annorlunda då det står palmer mitt i poolen. Förra gången hade ett palmblad ramlat i poolen halvvägs och vi fick börja med att dra bort det först. Extra härligt tycker jag att man kör träning direkt under bar himmel.

Nästa vecka kör även Annika Myhre igång som vattengympa instruktör efter att ha fått en internutbildning (av mig) på Lanta Wellness. Det blir spännande!

söndag 13 november 2011

En skön helg!

Igår åkte vi ner till Klong Kong. En strand lite söder ut som vi gillar att hänga på. Bokstavligt talat. Vågornas brus, fåglar som kvittrar och lite skön Bob Marley i högtalarna på lagom volym.




Om jag sugen på något särskilt då jag är gravid? Just nu får jag akut sug efter lemonshake varje dag. Så gott och läskande i värmen!


Därefter körde vi ner med moppen, Pierre körde, en tur lite längre ner till Klong Nin och njöt av kvällen tillsammans. Varma ljumma vindar, ett kvällsdopp bland skrattande thailändska barn som lekte i vågorna, en grymt bra bok (läser för närvarande Flickan under gatan med Roslund & Hellström). Så härligt då man bara fastnar i en bok och inte kan sluta att läsa. Jag får nypa mig i armen ibland för hur bra vi har det. Kan varmt rekommendera boken för den som inte läst den förresten. Funkar säkert även under ett täcke uppkrupen i soffan med hösten virvlande utanför...

Vi avslutade med en kall öl för Pierre, sodavatten med lime i för mig och supergod hotpan med skaldjur och ris på Roi Thai.
Självklart njöt vi av solnedgången även denna kväll.... Och jag fick återigen nypa mig i armen då en nybakad helt ljuvligt doftande frasig pannkaka med glass (är ständigt hungrig) kom in som efterrätt. Så gott. Vi njuuuter verkligen!


Kram på er alla som läser. Önskar att ni var här och kunde få uppleva dessa underbara stunder som fyller på energin. Skickar hem massor av den till er! Catch the moment!

Min underbara pappa!

Du min underbara pappa finns alltid där för mig. Och för alla andra som behöver det. Du är så oerhört generös, rolig, glad, positiv, gör det du önskar och får mig att känna mig levande. Tack för det! Hoppas att du får en underbar dag, även idag. Och grattis till din och mammas 48 åriga bröllopsdag som ni firade här om dagen. Så här såg du ut på min.
Puss och kram!

fredag 11 november 2011

Loy Kratong

Den 12:e månaden med fullmåne i Thailand firar thailändarna runt om i landet, Loy Kratong. Det hålls olika Loy Kratong festivaler med pompa och ståt. Då är vattnet som högst i både hav och floder runt om i Thailand på hela året och fullmånen lyser starkt. När vattennivån "vänder" till lägre nivå skickar man ut båtar, sk "kratonger" som tack till vattnet och där man även ber om förlåtelse för sina synder och önskar sig saker inför framtiden.

Det är en mycket gammal ceremoni från 1300-talet. Båtarna är gjorda av blommor, palmblad, grönsaker, frukt skurna som blommor, pärlor etc. Helt fantastiska mästerverk som finns att köpa runt om i Thailand, sk kratonger som sagt. Vi hade en enklare men vacker stund på Slow Down. Barnen i Lilla Svenska Skolan fick göra kratonger själva och både Linus och Lukas hade med sig egna. Här är Lukas med sin kratong.

Och här är min och Pierres kratong som vi skickade ut tillsammans. Vi "falanger" var lite dåligt pålästa kände jag. Men vi förhörde oss
rätt snabbt och fick även reda på att det är viktigt att skicka med ett hårstrå, en bit av en nagel och en peng med sin kratong. Så det gjorde vi. Varje kratong har även ett ljus och tre rökelser som man tänder och som brinner vackert i mörkret.

Slow Down hade ordnat en privat fest för just detta ändamålet som vi blev inbjudna på. Det var en superhärlig kväll! God mat, som alltid. Vi var därmed Tobias, Annika, Peo, Thomas, Lucas, Hasse och Linus mfl. Här är Tobias och Annika i solnedgången. Sebastian och Julia var hemma med H. som var barnvakt.








Många skrattar och säger att thailändarna är rätt roliga. De tackar ödmjukast för att de får använda vattnet genom att skicka ut ännu mer skräp i vattnet. Ja, så kan man ju också välja att se på det. Och visst är det så. Det är ju mycket av materialet, ex rökelser och nålar som finns i kratongerna, som bara är skräp. Men jag tycker också att det är fint att thailändarna, som så många gånger i deras liv, stannar upp, begrundar och tackar med vackra små ceremonier för det de har och får i livet. Det tycker jag att vi västerlänningar gör alldeles för sällan.

Det mesta av materialet i "det vackra skräpet" är miljövänligt och bryts ner på naturlig väg. Men visst, det är helt klart dubbla känslor. Det är i alla fall en vacker stund då alla tände sina ljus, rökelser och bär ner sina kratonger och skickade ut dem med olika hälsningar till vattnet. Ett minne för livet.

Peo tyckte att det passade med olika vattenlåtar till tillfället. Bl a "I am sailing" och Pierre satte på "The River" med Bruce Springsteen. Senare blev det även "Stan är full med vatten" med Robban Broberg, men då hade allt övergått till lite mer fartfyllda festligheter och allas synder var förlåtna. Tyckte att låtvalet kändes lite märkligt, med tanke på alla människor i Bangkok som blivit drabbade av översvämningarna och nu hade ännu högre vattennivå just denna kväll. Men jag var ju nykter. Och man vill ju inte bli någon partydödare. Och jag vet också att Peo var på sitt allra bästa humör och nog inte tänkte på det just då...

lördag 5 november 2011

Dagarna kommer och går...

Vi mår bara fint! Magen växer på och börjar bli tydligare "gravid" nu. Dagarna är så olika men kvällarna avslutas alltid med olika fantastiska solnedgångar. Den ena efter den andra. Vi tröttnar aldrig...

Har jobbat mycket i veckan så vi njuter av när det blir helg!
Jag har coachat folk för fullt och Pierre har jobbat med sitt.

Idag är det lördag och vi har haft en underbar dag. Vaknade och fixade frukost hemma. Har varit och storhandlat i veckan så nu har vi laddat med allt här hemma så att vi kan laga mat hemma. Det är ett av mina mission här denna säsongen. Att börja hitta råvaror och ingredienser så att jag kan börja laga mat. Har hittills lagat pasta med pesto varianter typ. Men hittade även frysta kyckling filéer och en massa olika goda såser man kan fixa till i woken med grönsaker och ris till. Det blev gott. Så det börjar bli lite mer avancerat nu.

Idag har vi åkt moppe runt ön i sällskap med Tobias och Annika. Barnen tog barnflickan H hand om. Så vi gav oss ut på upptäcktsresa och hittade både gummiplantagen, kossor, barn som lekte i djungeln och vinkade glatt då vi åkte förbi. Många thailändare bor ju mitt på ön och lever på gummiplantagen. Det är svalt och skönt att köra där.

Vi var en sväng på Lanta Animal Welfare också och kollade på alla herrelösa katter och hundar som de tar hand om där. De hade 22 katter och 25 hundar just nu som de tar hand om efter att ha fått in eller samlat upp på olika ställen på Koh Lanta. De har även en thai veterinär där som genomför operationer av olika slag. En hund hade bl a. blivit skjuten av thailändare men blivit räddad av kliniken och mådde bra nu. En annan hade blivit anfallen av en kobra men fått serum och klarat sig. Vi fick en rundvandring och förklaring av läget där just nu. De gör ett fantastiskt jobb och är alltid i behov av folk som kommer och hjälper till på olika sätt där. Ifall någon är intresserad att komma hit som volontär ett tag bjuds det på husrum och mat emot att man hjälper till.

Efter besöket där tog vi oss ner ända till sydspetsen och till ett resort som är helt underbart. Mer om det en annan gång. Vi åt lunch och tog några timmar vid poolen där med utsikt över havet. En underbar dagstur på moppe. Åker bara i en tunn klänning, solglasögen och flip-flops (som vanligt på fötterna), det är varma ljumma vindar och man möts av fjärilar, kor, barn som ler och vinkar, vuxna som ler och vinkar, hundar som springer fritt, palmer, grönska, djungel och fågelkvitter vart man än kör. Jo, vi har hjälm på oss också. Fryser inte ett dugg. Det är ljuvligt.

lördag 29 oktober 2011

En efterlängtad bebis!

"Vårt hjärta,
ingen är mer efterlängtad än du!"


Vi är gravida:-) Magen växer och vi mår bra, alla tre. Jag är nu i vecka 12, snart v.13 och vi är såklart så fantastiskt lyckliga för att det växer ett litet barn där inne! Jag har varit oerhört trött en tid och är det fortfarande. Och så är jag hungrig, hela tiden. Men Pierre är bäst. Han är så fantastiskt omtänksam och tålmodig! Vilken man jag har!

Vi är mest inne i ett lyckorus just nu och njuter av att bara vara och veta att vårt lilla lilla barn (ca 6-7 cm nu) växer. Det känns att det händer grejer! Magen känns som en hel fabrik. Tillit och kärlek till att allt kommer att gå precis så bra som vi önskar. Det syns inte jättemycket än, men många kan nog tycka att jag har lagt på mig en del....

Självklart hade vi lite tveksamheter innan vi helt bestämde oss för att åka till Thailand i år. Men efter att ha kollat och dubbelkollat och trippelkollat med barnmorska och läkare tog vi beslutet att åka. Det är ingen fara att flyga och det finns inga direkt ökade risker för mig att vara här. Däremot kommer vi att behöva åka hem lite tidigare, mitten av mars, för att se till att försäkringarna täcker och att jag inte råkar behöva föda på planet.

Däremot finns det en massa bra med att vara här nu. Mycket D-vitamin i ljuset, otroligt mycket färsk frukt och fruktshakes som jag frossar i varje dag. Lugnet och det helt underbara liv vi faktiskt lever här är ju inte helt dumt för en bebis att växa i, eller hur?

torsdag 27 oktober 2011

Ja, de dricker faktiskt ur poolen

Vi har börjat vänja oss vid korna som går omkring och betar fritt runt vårt hus. Och dricker ur vår pool....

Annars jobbar vi på. Jag med coaching för Poolia och har nu även börjat hjälpa mina första kunder i år med "att komma igång och träna" och gjort träningsprogram för dem på Slow Down.

Har just nu flera nya kunder som jag hjälper samtidigt som jag coachar för Poolia per telefon hem till Sverige och pluggar en kurs i hälsoekonomi på universitetet, på distans. Plus en heldel andra saker gällande kurser och annat med företaget här och i Sverige. Så det är att göra... Får kanske kapa något och lära mig att säga nej till saker, igen. Pierre jobbar på med Sponsorhuset.se vilket funkar bara bra.

Vi tar det ändå med ro och håller ett rätt skönt tempo. Siesta i stort sätt varje em blir det. Solen skiner och det är varmt och skönt. Inte så dumt. Och så måste vi ju vara poolvakter för att våra nya vänner inte ska hoppa i.

lördag 22 oktober 2011

Vilodag

Efter intensivt jobbande i veckan var det skönt med helg. Här är kontoret i vårt vardagsrum som de satt och jobbade i igår. Familjen Myhre och vi.

Dagen har bestått av äta frukost, sova, äta lunch, sova, äta middag, sova. Ja, idag har vi haft en riktig vilodag. Pierre vid poolen och jag inomhus. Vi gick emellan sovperioderna ner och åt lunch hos Linda, en vän som just öppnat en ny restaurang som heter just, Lindas. Hade med mig pepparrot till henne då det inte finns här i Thailand. Kan varmt rekommendera ett besök eller två på hennes restaurang på Long Beach. Hon har fantastiskt god mat. Både thai och western food.

Åt middag på Slow Down ikväll och träffade Rocky (hunden) för andra gången. Första gången var ett otroligt kärt återseende, i förrgår. Han och vi blev så glada att vi inte visste riktigt vart vi skulle ta vägen. Särskilt inte Rocky. Han blev heltokig! Pierre hade köpt med sig ett koppel till honom så nu har det blivit kopplade strandpromenader, efter en del insidenter som hänt då vi inte varit här behöver han det.

Lustigt vad världen är liten, igen. Häng med nu!
Ett par vänners (Petra och Henrik Cederhed) vänner (Lena och Pär) fick rekommendationen av mig att åka till Slow Down förra året då Petra ringde mig och frågade vad jag rekommenderade. Pär och Lena gillade Slow Down så mycket så att de bestämde sig för att köpa en av taklägenheterna där som just var till salu och som de nu byggts klar precis. Deras vänner, som de köpt lägenheten tillsammans med, visar sig vara från Näset, Göteborg (där jag är uppvuxen) och vi hade tydligen massor av gemensamma vänner som vi känner. De bor precis bredvid våra vänner Paula och Magnus på Näset. Ni kanske känner dem Paula och Magnus? Katarina heter hon. Hennes familj är nu på väg hit. Hennes man heter Björn Gustavsson och de har två barn. Björns namn var väldigt bekant för mig. Kom på att vi växte upp precis bredvid varandra. Men han är lite äldre så jag tror att kanske du min kära syster känner honom? Han är uppvuxen på Vallhamnsgatan. Tror även att mina föräldrar känner hans föräldrar? Så Katarina och hennes vän Lena åt vi middag med ikväll. Ja, världen är verkligen liten.

Och Peo såklart... Som också var ett kärt återseende. Även Sao, Sun, Ae, Noi och andra som jobbar på Slow Down. Pierre stannade kvar på Slow Down ikväll med Peo och Tobias var på väg dit nu. De kollar fotboll. Ja, Sunderland spelar ju nu. Det vet väl alla, eller? Godnatt!

fredag 21 oktober 2011

Kossorna vid poolen

De satte alltså på kranen till duschen själva för att dricka, eller? Ja, inte var det vi i alla fall.

Lågsäsongen skapar roliga vanor för andra än människorna. De har ju haft duschen och poolen för sig själva i ett gäng månader.... Undrar om de brukar hoppa i och bada också?

Kossorna går annars utanför och betar på ängen precis bakom vårt hus och ligger ofta under de skuggande träden på ängen eller står på gatan där inga bilar ännu knappt kör. Ibland kommer de fram och nästan vill hälsa på oss. Men de är rätt blyga.

Nej, de har inga stängsel. Varför ska de ha det? Vi är ju i Thailand nu. Men de har bjällror. Så man hör väl ifall de springer bort, eller?

De skapar i alla fall fina jud på morgonen då vi vaknar. Ja, så vaknar vi just nu. Av brölande kossor, bjällror som klingar och kvittrande fåglar som håller dem och oss sällskap. Vi bor på landet nu. Helt klart!

onsdag 19 oktober 2011

Nu har vi landat på Lanta

Det tar några dagar att landa då man har varit i luften så länge... Gbg-Paris-Bangkok-Krabi-Koh Lanta. Från dörr till dörr tog det 24 timmar. Vi var rätt möra då vi kom fram. Men resan flöt på bra! Från 7 grader och höstsol till 30 grader och sommarsol. Kroppen blir vilsen som vanligt. Äta nu? Sova nu? Inga strumpor, jacka? Den förstår ingenting. Men nu är våra kroppar och knoppar snart ikapp. Pierre sov 16 timmar första dygnet! Fick kolla till honom för att se att han verkligen fortfarande andades ibland...

Första kvällen träffade vi Annika och Tobias (Pierres bror och fru med barnen Sebastian och Olivia.) Gick och åt på Castaway, tacos. Var lite orolig för allt regn vi läst om här men det kunde vi glömma. Här i södra delarna av Thailand har det inte regnat så mycket. Översvämmningarna är mestadels runt Bangkok och dit är det lååångt bort.

Vi bor i ett hus som heter Carpe Diem. Vi bodde i huset bredvid förra året så det känns som hemma. Egen pool, havsutsikt, modernt möblerat och helt nybyggt och fräscht. Inte konstigt att man trivs här!
Ni kan kolla på hur det ser ut genom att kika på länken här.



Igår fyllde Sebastian år så då var vi på 3 års kalas. Han blev superglad för farmors böcker och även tårtan som han fick äta i mörkret. Jo, för att vi firade med mat som familjen Myhre köpt in i ett lyxhus precis vid stranden. Nyfunna vänner till dem. Men precis då vi skulle värma maten blev det strömavbrott. Så där satt vi hungriga i mörkret och väntade på att strömmen skulle slås på igen... Barnen brydde sig inte. De åt förnöjt. Julia mår också bara fint och går riktigt bra nu. Det skulle ju bara ta 20 min tills strömmen kom tillbaka väl? Men nu är vi i Thailand mina vänner!

Efter en timma värmde vi maten hos Annika och Tobias en bit bort. Och vaktmästaren kom förbi med en massa härliga ljuslampor och satte upp vid långbordet ute på altanen. Så det blev en riktigt mysig kväll! Det tog ytterligare några timmar innan strömmen slogs på igen. Men då hade födelsedagsbarnet redan somnat för länge sen... Grattis Sebastian 3 år!

Vi ser fram emot att träffa alla folk vi känner på ön snart. Hittills har vi mest aklimatiserat oss. Varit och storhandlat, packat upp och badat in poolen. Men igår jobbade jag och hade telefoncoaching emot Sverige och möten här på ön med Lilla Svenska Skolan. Vad jag ska göra nu? Det berättar jag gärna om mer om en annan dag. Nu är poolskötaren färdig så nu blir det ett dopp i poolen. Och sen jobb. Solsken och värme till er alla från oss alla!

fredag 7 oktober 2011

Snart åker vi

Bokad biljett, nytt körkort, nytt pass, försäkring fixad, adressändring likaså... Vi betar sakta men säkert av listan inför att återigen bege oss till Koh Lanta. Det blir kul! Vi åker måndagen den 16 oktober. Tills dess är det fullt upp med jobb, ärenden, fix och trix.

Till helgen ska vi njuta av västkusten på Salt & Sill och käka hummer och bada i tunna tillsammans med Pierres bror Stefan och hans fru Johanna (svägerska). Mysigt! Vi ska fira att vi båda, tjejerna alltså, har fyllt 40 år.

Hurra, hurra! Det har varit ett otroligt kalasandes det sista. My, Sofia (vänner) jag, Jörgen (vän), Axel (systerson), Paula (vän) Johanna (svägerska), Niclas (lillebror i Halmstad). Har sprungit på kalas var och varannan dag:-) Men det är kul att fira!

Förra helgen tog vi med Axel (min systerson) och kollade på Stefans konsert Teaterkungen på Varbergs fästning som en födelsedagspresent till honom. Det var en dimmig dag. Körde till Varberg i mjölk kändes det som. Konserten var fantastisk, som vanligt. Bilden är från konsert i Marstrand i somras.




Så det har varit fullt upp med roligheter. Har även hunnit flytta ut ur vår lägenhet och bor nu på Näset inhysta i ett rum på 8 kvm inkl frukost och middag. Ha, ha. Vi blir SÅÅÅ upp passade av mina kära föräldrar! Mitt gamla flickrum. Hi, hi. Känns lite lustigt... Men det är mysigt, ett tag.

Annika och Tobias (Pierres bror), ja han har många bröder... med familj har nu landat på Koh Lanta och vi följer deras blogg för att få en känsla hur det är på lugna lågsäsongs Lanta just nu. Ska bli härligt att bo på ön samtidigt under ett gäng månader. Bilden är dagens solnedgång på Slow Down från Annikas blogg.

http://yesterdayyousaidtomorrow-aniika.blogspot.com.

Tja, nästa vecka är den sista och sedan åker vi ner till huset som vi redan nu har hyrt sedan den 1 oktober och som står tomt och väntar på oss. Det blir härligt att få träffa alla där igen.

lördag 24 september 2011

Hösten är här och jag är snart 40 år...


Det sprakar bland löven på "vårt berg" bredvid men även i Slottsskogen i Göteborg. Tar en promenad där nästan varje dag. Ofta även i Botaniska trädgårn. Så vackert! Idag har jag fixat höstkänsla i vår trädgårdstäppa som vi har utanför vår lägenheten i Göteborg. Vi har två balkonger med krukor och en alldeles egen rabatt. Hösten är här!

Tar en lugn hemmakväll för mig själv. Det är lite svårt att göra ingenting när man har haft högt tempo igen nu ett tag. Får nästan lite myrkrypningar i kroppen. Men, det går över. Behöver vila. En kopp the och "bara vara tid". Det är mycket som händer och nästa veckan eskalerar det. Pierre får inte vila... Han togs ut på svensexa av sina vänner idag (han anade ingenting). Så vi får se hur han mår imorgon:-)

Vi flyttar ut ur lägenheten nästa fredag den 1 oktober och kommer då att bo i en övernattningslägenhet här i vår bostadsrättsföring några dagar. Sedan flyttar vi hem till släkt och vänner och bor runt lite innan vi åker. Bra sätt att hinna umgås med nära och kära lite innan vi åker.

Innan nästa fredag kommer jag även att ha fyllt 40 år och kommer att ha lite folk hemma på tårtkalas. Inget märkvärdigt, en helt vanlig tisdag.... Känns inget speciellt. Än har vi inte köpt biljetter till Thailand men ska göra det nästa vecka. Vi planerar att åka i mitten av oktober. Innan dess ska vi fixa biljetter, vaccinering, visum, packa, adressändring och mycket mycket mer.

Jag har även bestämt mig för att plugga kombinerat med att jobba under hösten. Folkhälsa då, nu och framtiden (Blekinge Tekniska Högskola) och en kurs om Hälsoekonomi på Högskolan i Gävle. På distans såklart. Vill bygga på med lite mer kunskaper om folkhälovårdens historia samt ekonomiska delar för branschen. Hur man gör ett hälsobokslut, lära mig att räkna ut vilka hälsoinsatser som är lönsamma för företag etc. Health Economics: An International perspective, är en bok som jag ska gräva ner mig i te x. Jag har redan smygit igång 25% med det denna veckan... Vi kommer att börja skriva lite mer frekvent här nu igen, då vi lämnar Sverige inom snar framtid.

fredag 12 augusti 2011

En härlig sommar i Sverige!

Jag och Pierre har haft en kanonsommar i Sverige med nära och kära!

Underbart att komma hem och få ta del av den svenska sommaren med salta bad, sol, glass, volleyboll och Bohuslän.

Vi har även varit på Pierres bror Stefan Andersson i Marstrand. Där blev vi 28 personer som käkade havskräftor vid Botellet och fick en kanon helg tillsammans.


Nu planerar vi inför hösten och det är nu klart att boka wellness resor hos Tour Adria. www.touradria.se. Den första resan går av stapeln redan den 22 oktober 2011. Då erbjuds det en paketresa till Koh Lanta med yoga, mindfulness, mental träning, matlagningskurs, Four Island Tour och andra kul aktiviteter. Samarbetar även med Henrik Kok och Alexandra Lange som driver Naturligt Vis på Brännö. Läs mer på www.lantawellness.com























Hoppas att vi syns och att ni bokar våra resort. Till hjälp har jag även min svägerska Annika Myhre som har sålt hus och hem och kommer ner och bor med oss tillsammans med Pierres bror Tobias och deras två barn på Koh Lanta. Det ser vi fram emot.