Nothing is impossible.

Antagen - Psykologi, grundkurs 30HP, start 19/1-10. Nu är studieplanen klar inför våren. Jag kom in på exakt det jag ville läsa. Yes, fantastiskt roligt!

Är ju inne på min nya väg och omskolning för att arbeta med personlig utveckling. Det jag helst av allt vill. Egentligen samma sak som tidigare. Då med varumärken - men nu med mer mjuka värden och människans fantastiska möjligheter. Kärnan i vad jag vill ägna mig åt i framtiden som har tagit mig ett tag att komma på. Först funderade jag på om jag inte skulle öppna en blomsteraffär:-)

Men valet blev friskvård. Tack Hälsans Hus för alla lärdomar detta året! Nu känner att jag vill lära mig mer. Hur utvecklas man hälsosamt? Hur hittar man motivationen till det man väljer att använda sitt fantastiska liv till? Hur når man sina mål? Hur funkar kroppen? Hur funkar människan, enskilt och i samvaro med andra? Helt enkelt att förstå och därefter ha det så jäkla kul som möjligt i livet. Sluta klaga, kämpa - börja leva!

Min nyfikenhet har gjort att jag slukat alla självhjälpaböcker man kan tänka sig. Och en massa filosofiska likaså. Läste anatomi, fysiologi, stresshantering, massage och allt annat som ingick i min friskvårdsterapeut. Sedan blev det en efterlängtad coachutbildning som fokuserar på att lära sig verktyg för att förstå hur vår hjärna fungerar. För att förstå och utveckla sig själv och andra som vill.

Det är verkligen imponerande att mer och mer förstå hur smart kroppen är! Och eftersom mitt nya måtto är att låta mina lustkänslor leda mig på min väg in i framtiden föll valet på att fördjupa mina kunskaper inom psykologins fantastiska värld på vår resa till Thailand.

Ser mig själv i hängmattan på Koh Lanta, pluggandes mellan palmerna. Jobbigt:-)Inom psykologisk grundkurs finns två huvudinriktningar, arbets- och kognitionspsykologi. Områden som motivation, gruppsykologi, psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, organisation, perception, emotionspsykologi och beslutsfattande. Kursen ger även inblick i grundläggande forskningsmetodik. Blekinge Tekniska Högskola.
Här ser ni min kursplan - många engelska böcker, hur nu det ska bli... http://edu.bth.se/utbildning/utb_kurstillfalle.asp?KtAnmKod=51081&KtTermin=20101&Kurskod=PS1112

Does anybody speak english here? No? Help me please!

Bokad resa. Vi åker den 27 januari.

Yes, nu har vi bokat resan och det känns så bra! Bokat och helt klart att vi faktiskt ska åka till Thailand snart. Nyss hemkomna från ett snöigt Sälen känns det lite overkligt att vi snart ska åka från skidåkning till sandstranden. Men det känns fantastiskt härligt!

Planet lyfter från Landvetter den 27 januari vid 14-tiden. Vi reser med Lufthansa via Frankfurt och Singapore och landar i Phuket. Lite omväg kanske men bra pris. Ombokningsbar biljett ifall ifall det händer något oförutsett. Från Phuket kommer vi sedan ta oss ner söderöver mot Koh Lanta. Det går både båtar och inrikesflyg därifrån så vi kan ju se vad vi känner för när vi väl är där.

Hur det än blir är målet Koh Lanta.
Lite om Koh Lanta, Thailand
Koh Lanta ligger 2 timmars resa utanför staden Krabi på Thailands västkust, dit man kan flyga från Phuket om man vill. Koh Lanta har 18.000 invånare och är en del av Krabi distriktet som bestar av 52 öar. Koh Lanta är två öar: Koh Lanta Noi, Lilla Lanta, (Koh betyder ö och Noi betyder liten) och Koh Lanta Yai (Stora Lanta). Det finns ännu så länge bara turister på Koh Lanta Yai, där också de vackra stränderna finns.

Självklart är det massor att ordna innan den 27 januari! Fixa visum, packa badkläderna och snorkeln. Vi kommer hem någon gång den 21 juni, lagom till midsommar. Men ikväll ska vi bara fira att vi bokat biljetterna!

Vaccinationer för miljoner

Otrooligt vad mycket olika vaccin man behöver ha då man är borta i fem månader.
I alla fall om man ska lita på vad den säljande sjuksköterska som vi träffade när vi var på City Akuten den 19 dec. Vi fick göra en hel vaccinationsplanering. Polio, stelkramp, Havrix och några sprutor till. Ja i alla fall för Pierre. Man undrar ju ifall detta verkligen är nödvändigt eller ifall det är miljonindustrin som skrämmer upp oss? Ska man vaccinera sig eller inte?

-Jo, om du inte tar den sprutan så kan du bli hjärndöd, sa den mycket korrekta och inspektingivande sjuksköterskan på City Akutens vaccinationsmottagning. Men det är ju helt upp till dig såklart, fortsatte hon. Jag hade absolut tagit den, tillade hon. Men då hon berättat att det gällde mest för riskzonen inne i djupaste djungeln och att vi konstaterade att vi nog inte kommer att hålla till så mycket just där sa Pierre vänligt men bestämt nej till just denna japanska variant.

Annars blev det ett helt gäng, så att vi blir resistenta och redo för vårt äventyr. 5 stycken injektioner för att vara exakt. Som vi inte vågade motstå, för tänk om... Så nu är vi proppfulla med motgifter och många tusenlappar fattigare. Kroppen är väl i chocktillstånd. De alternativa rönen säger ju annorlunda än sjukvårdens, men jag vågar inte chansa.

Och så ska vi dricka Ducoral också så att vi håller magen i schack. Vi tar det säkra före det osäkra, vi väljer helt enkelt att lita på sjukvårdens rekommendationer och tänker att de vet bäst. För insjukna vill man ju inte göra i Thailand. Även om jag har hört att sjukhusen liknar lyxhotell och att de har en fantastisk sjukvård.

Men jag kan inte låta bli att slås av vilken omsättning vaccinationsbranschen har! Det är många många miljoner som styr vad just sjuksköterskan ska informera oss om. Undrar hur mycket som är etiskt och korrekt och vad som är korrupt? Eller är det cyniskt att tänka så? Vad vet jag. Hon gör det såklart i all välmening. Men personerna längst upp i toppen i läkemedelsindustrin. Hur går snacket där egentligen? Men Svininfluensan är ju gratis. Så den får Pierre på köpet om några veckor, om han nu vill. Jo, tack så mycket men jag vet inte om jag ska ta den, sa Pierre. Jamen nu är i alla fall vår vaccinationsplan redo och jag är tacksam för vår svenska sjukvård som många gånger är fantastisk! God Jul!

Vila för kropp & själ

En trött själ och kropp behöver vila. Stanna upp en stund. Bara vara. Ligga i en hängmatta mellan palmerna och lyssna på vågornas brus. Sova ut på morgonen. Inte behöva gå upp av att klockan ringer. Men även att fånga morgonstunder med yoga på stranden om lusten faller på. Ser fram emot ett lugnt tempo med mycket vila och stillhet. Långa promenader på stränderna med sanden mellan tårna. Men också vila genom att spela beachvolleyboll på kvällen i solnedgången. För det är också en typ av vila som är bra för själen. Ser fram emot att fånga dessa kvällar. Och fylla på med välbefinnande känslor. Så här såg det ut en av alla kvällarna sist vi var på Koh Lanta. Ska bli skönt att byta ut kylan mot värmen några månader och låta själen få vila i solnedgångarna.

Jo, de flesta kommer och hälsar på...

Vi blir inte helt själva i Thailand, många av våra vänner kommer och hälsar på en stund. Arvid min systerson har vänt motgång till framgång det senaste året så då vann han pris med resa till Thailand från hela släkten. Han har redan bokat biljett, den 4 feb. Så då gäller det att vi också är där och möter upp honom i Phuket :-)

Fler som ska ner en stund är fam Rossbys med Jenny, Magnus, Leo (6 mån) och Vilda & familjen Brandberg med Mikael, Karin, Jack och Livia. Vi hoppas på att Charlotta med Kalle och Molly, Thomas Jansson och Marianne, fam Fredriksson också kommer och hälsar på oss. Håller tummarna.
Men oj, vad vi kommer att sakna Axel och Zackarias. Vi får helt enkelt se fram emot att hitta på något roligt när vi kommer hem igen! Förra sommaren blev det Liseberg.

Lägenheten uthyrd till islänningar!

Ja, då var det klart! Fick just kontraktet i brevlådan skickat med post från Island. Det blir en läkare och hans fru som arbetar med konstutställningar som ska bo här. Båda verkar lugna och städade i 50 års åldern och kvinnan som besökte vår lägenhet sa ja direkt. Perfekt! Kontraktet faxades till Island och skickade tillbaka till oss. Så nu är lägenheten uthyrd fem månader from den 1 feb. Varmt välkomna till Göteborg Carl och Steinunn!

Hepatit A - behövs

Jag får vänta några veckor på vaccination. Har just tagit svininfluensavaccinet först trots allt. Pierre väntar med allt, så länge. Har kollat, det är Hepatit A som behöver kompletteras. Allt annat har vi redan tydligen.

Var ska vi bo?

Vi kan tänka oss en bungalow precis vid stranden, även efter några månader... Vakna upp med en skön vy varje morgon, kanske så här? Vill du gå och ta ett morgondopp? Vi vet att vi kommer att bo på Koh Lanta, ön precis bredvid PhiPhi Island. Exakt var bestämmer vi när vi väl är på plats. Så att det blir just sådär bra som vi vill ha det, tänkte vi. Så här såg det ut där vi bodde för några år sedan, fast då bara några dagar... Återkommer!

Dags att vaccinera sig

Jo, det måste man förstås kolla igen. Vad är det nu man behöver? Vem var jag hos sist så att jag får koll på det? Hur funkar det här med svininfluensa vaccineringen? Känns ju som att man inte gör något annat än att spruta in en massa konstiga saker i kroppen. Hm, hoppar nog svininfluensa vaccinet. I alla fall denna veckan. Men fokus på att få ordning på vaccinering för Thailandsresan.

Planera uthyrning av lägenhet

Jo, vi har lagt ut en massa annonser överallt. Och vi kan hyra ut lägenheten from den 1 januari och bo på andra ställen några veckor sedan om det behövs. Några hyresgäster är på gång. Från Kina, Sverige och Island. Vi får se vem det blir.

Man kan väl inte bara åka så, eller?

Det är så många gånger vi bara har sagt -"Visst vore det härligt att bo utomlands ett tag? Att slippa den här kalla och ruggiga vintern i Sverige då man blir vinterdeppig och går runt och fryser." Även om jag varje vinter försöker hålla uppe en positiv stämning kan jag inte sluta att längta bort just denna period. Jag gillar inte att frysa. Punkt. Ofta infinner sig även en känsla av att vilja ta det lite lugnt ett tag.Ofta känner man sig rätt sliten vid årets slut. Har kämpat hårt, igen. Kanske ser man så där drömsk ut för ett ögonblick och skapar sig en liten inre bild om hur man ligger i hängmattan vid en sandstrand och bara vaggas av vågornas brus. Ligger där och känner doften av varm sand och salt hav. Man känner de varma vindarna som smeker huden, havet glittrar och havet är sådär klart och turkosblått. Hm, kanske dags för ett dopp och snorkla lite?" Och sedan vaknar man upp i vintermörka Sverige och springer på med vardagslivet igen. Ut i rusket bara! Hm, det har i alla fall hänt oss några gånger.

Och visst är Sverige helt fantastiskt. Även på vintern, de där vackra vinterdagarna som det kan bli. Men för det mesta är västkusten och även östkusten rätt ruggigt då. Göteborg är faktiskt ännu mer ruggigt än Stockholm, tycker jag. (Har även testat det alternativet)

Jag älskar hösten i och för sig. Då lägger sig stressen och man får lov på ett annat sätt att bara slappna av. Kura upp i soffan med en kopp te och bara njuta av stearinljus och lite soft musik. Då trivs jag. Eller att umgås med alla underbara vänner och släktingar. Gå och fika, äta middagar ihop och försjunka i härliga diskussioner om livet. Visst är det härligt att bara gå in i ett liv där livet går sin gilla gång. Lunkar på lite. Inte behöva tänka så mycket utan bara leva på. Men oftast är det inte så romantiskt som man tänker att man skulle vilja ha det. Man hinner inte träffa alla man vill. Man stressar för att hinna med allt. Hinna med vadå? Vad är det som är så jäkla viktigt egentligen?

Det slog oss hårt. Kriser och dödsfall på olika håll. Nära och lite längre bort. Sådant man inte kan styra över. Det är då man vaknar upp. En klysha? Fånga livet. Livet var de dagarna som passerade, carpe diem, mindfullness, livet är här och nu, fyll livet med just det du vill. Hm, visst vet man att det är så. Men att leva efter deviserna är desto svårare ibland. Kanske borde vi ta det lite mer på allvar. Livet. Att fånga livet. Även om vi älskar det liv vi lever i Sverige just nu också. För vi mår gott i grunden. Vi har massor av kärlek överallt. Och det är gott. Men...

Denna gång var krisen ett faktum. Pierres röst bara försvann. Vi fick beskedet från läkarna att det troligtvis inte var bra, att det faktiskt kunde vara riktigt farligt. Att det antagligen var elakartad cancer som gör att stämbandet slutar att vibrera och får rösten att försvinna. Det var hemska månader i då. Vi pendlade mellan känslor av dödsångest, hopp och förtvivlan. Bara detta kan man skriva en hel bok om. Men för att göra historian kort fick vi tillslut veta att det inte var något farligt. Att de inte kunde hitta någon förklaring på vad det var. Vi kunde andas ut. Tack alla nära och kära vänner som stöttade oss i den här perioden! Efter morfininjektion vid en annan operation som Pierre behövde göra försvann det. Rösten kom tillbaka, lika oväntat som den försvann.

Nu efteråt förstår vi båda att det var stress som satte sig på rösten. Stress är förödande och kan ta sig i uttryck på många konstiga sätt. Då förstod vi efter att vi hade smält allt det här att livet inte bara kunde rulla på i samma tempo. Det krävs förändring! Bryta mönstret och komma på ny bana, varva ner. Miljöombyte. Någon miljö någonstans där man kan ta det lite lugnare. Någon period då vi kanske bara kunde njuta av livet och inte stressa alls. Thailand? Hm, vore det möjligt?

Det är så pirrigt att bara våga tänka nya tankar som man verkligen vill göra. De där tankarna man verkligen vill på riktigt. Ända in i hjärtat. I somras funderade vi på ifall det skulle vara möjligt. Vi skojade om det men ändå med en viss ton av allvar. Det är ju inte bara roligt, spännande och fantastiskt. Det är ju även ett väldigt bra sätt för att bibehålla hälsan. Efter research, diskussioner och massor av funderingar har vi bestämt oss. Vi åker i slutet av januari och är borta till midsommar. Vi gör en Thaimout helt enkelt. Carpe Diem!

Kram
Jenny & Pierre