fredag 21 december 2012

Hej då Lanta

Kommer att sakna allt vad mitt kontor har att erbjuda...utsikten också.

Ebba och Elliot - kompisar

Rocky kommer vi också att sakna...

Elliot fick vara med och vara bartender här om dagen. Inte dåligt!
Imorgon är det dags att åka hem. Konstigt. Humöret har varit lite upp och ner. Det blir ju alltid bra, det vet vi. Men det känns lite snopet. Nu har vi fått uthyrt lägenheten här på Lanta förutom den 23-27 dec och 15-31 mars. Vi är nöjda med det. Våra grejer håller vi just på och sorterar. Lämnar kvar i lägenheten, ger bort eller tar med oss hem. Vi har otroligt mycket prylar som vi samlat på oss genom åren här. Vi ber några av våra vänner att passa dem för oss, tills vi kommer tillbaka nästa år. För det är tanken just nu. Vi har det ju så bra här. Men vi tar en säsong i taget. Mycket kan ju hända inför varje år. Senaste veckan har vi träffat vänner och ätit middag och luncher om vart annat. Vi har också unnat oss att bada, sola, gå strandpromenader, ta spa behandlingar, träna, köra paddleboard pass, volleyboll och vilat. Och så har vi jobbat båda två. Jag har haft fullt upp och fått tacka nej till många kunder nu när jag bestämt mig för att åka hem. Har coachat ca 2 personer per dag den senaste veckan. Jag har ju även kunder som jag coachar per Skype, funkar bra! Det blir mysigt att komma hem och fira jul med våra nära och kära! Och vi får bo i Pierres brors hus. Funderar fortsatt på Grand Canaria men ännu inte bokat. Som avslutning blev vi inbjudna att fira en väns födelsedag med långbord och en helt fantastisk kväll på Relax Bay ikväll. Många av våra vänner var där. Kunde inte blivit en bättre avslutning! Imorgon tar vi en sväng till Slow Down och säger hej då. Sen ser vi fram emot att komma hem till Sverige och krama om vår familj och våra vänner!

lördag 15 december 2012

Sol blandat med regn - snart åker vi hem

Elliot 7 månader

Sa vi att Elliot kröp sina första små steg för en vecka sedan? Vi fångade det på film!

Och att han går omkring i sin gåstol varje dag?

Hm, men hur gör vi nu då? Det här är verkligen en klurig situation.
Precis som livet har Lanta den senaste veckan erbjudit soliga timmar, regniga timmar, glada timmar,  febriga timmar (Elliot fick feber men är nu bra igen) volleyboll timmar, lite dystra timmar, fundersamma timmar och igår mulna timmar. Alla olika bra och dåliga timmar på sitt sätt... Vi känner oss lite mentalt mörbultade efter en turbulent vecka av många funderingar över livet på Lanta denna gången.

Diskussioner hit och dit både inom familjen och på Lanta generellt. Om myggor. Dessa enkla små insekter kan man tycka. Men efter flera fall av myggbett och folk som insjuknat i Dengue i år känns det rätt komplicerat helt plötsligt. Det finns ju dengue på Lanta och i Thailand generellt, varje år. Men just i år har det varit lite mer än vanligt. Ingen fara för vuxna. Vi får hög feber, ont i leder och kli i kroppen. Jobbigt, javisst. Men sen blir vi bra igen. (Vi har inte haft dengue själva utan kan bara berätta vad vänner som haft det säger...) Men vi fick reda på att barn under ett år kan få den farliga varianten av dengue direkt. Vuxna kan endast få detta vid upprepade denguefall. Risken är minimal! Men dock en risk vi bestämt oss för att inte ta med Elliot. Det känns för läskigt att utsätta honom för att vara här under en längre period som det är nu.

Så hur gör man när sånt här dyker upp då? Vi har samlat på oss hur mycket info som helst om Dengue och sedan testat varianten "om vi inte pratar om det, så finns det inte..." Vi har testat.. "vi pratar om det hur mycket som helst, så försvinner kanske oron"... Vi har även under flera dagar testat tankar som att "snart regnar det inte mer alls här på Lanta och då försvinner ju dengue myggorna helt och hållet" och "det är ju en sån otroligt liten chans att Elliot skulle bli stucken av just en denguemygga som bär på viruset, alla gör ju inte det". Men...det funkar inte för oss. Vi erkänner. Vi är lite "chicken" föräldrar.

Hur vi än vrider och vänder på detta så känns det inte bra i maggropen. Vi känner oss för oroliga för Elliot helt enkelt. Myggmedel och myggnät är inte heller helt kul att packa in honom i under så lång tid. Känns inte sunt. Och kan vi därför inte njuta av vad Lanta erbjuder känner vi inte att det är värt att stanna kvar här just nu. Därför har vi bestämt oss för att åka hem till Sverige igen med vår lilla familj  i år. Hem och fira jul med nära och kära. Det blir supermysigt!

Så nu har vi bokat om våra biljetter och åker hem den 22 december. Vi kunde boka om biljetterna då vi alltid bokar ombokningsbara biljetter. Huset i Sverige är uthyrt tom april så vi funderar på att övervintra i något annat varmt land istället. Kanske Spanien, Grand Canaria. Vi får se.

Lägenheten, som vi hyrt här är nu därför till uthyrning för någon annan som är intresserad. Och det verkar vara många som är intresserade. Det är ett bra pris, bra läge och en kanonfin lägenhet. Så det blir säkert inga problem att hyra ut denna.

Vi kommer tillbaka igen då Elliot har blivit lite större.

måndag 10 december 2012

Vit och brun

När thailändarna ser Elliot blir de alldeles tokiga. De ska ta upp och krama och pussa på honom hela tiden. Han bara skrattar mot allt och alla och ler glatt åt oss, nöjd och glad över all uppmärksamhet. Och så den ständiga kommentaren från thailändarna. Åh, vilket vackert skinn han har. "Me want the same!", säger de avundsjukt. Då säger jag ofta att de ju har supervackert skin. Brunt och fint. Det slår mig gång på gång vad mycket folk det är som går runt och vill vara annorlunda. Vi solar för att bli bruna och många smörjer in sig med brun utan sol. Thailändarna tar på sig puder och smörjer in sig i whitening creme, som gör huden vitare. Här om dagen då vi var på stranden och hälsade på Pass, The Indian på Klong Dao, var vi alla där i en salig blandning. Alla känner ju Pass som varit på Koh Lanta. Pass älskar barn och brukar göra fire show och massor av annat kul för att underhålla många av skolans barn. Nu har han själv fått barn med sin tjej från Tyskland. Deras son är lite över 1 år nu och en självklar kompis för Elliot... En fantastiskt go blandning, enligt min mening, av vitt och brunt. Ps! Spana in Pass halsband. Elliot älskade det verkligen, så nu får vi köpa ett sånt till Pierre...

söndag 2 december 2012

Adventsvolleyboll i solnedgången

Jag och Elliot. Bärselen används flitigt.

Elliot blir bortskämd med ett bad av Tuk. Han älskar verkligen att bada!

Någon som känner igen det här? Volleybollturnering.

Strandpromenad, Klong Dao idag
Pierre vågsurfar och Elliot sover middag
Och så går solen ner över Lanta denna första advent...
Idag avslutade vi dagen med att spela volleyboll i solnedgången. Det är ju söndag. Och varje söndag, om man vill vara med, är det ju volleyboll turnering på Slow Down. Som bekant gillar vi ju volleyboll... Så, en härlig dag med mycket folk och kul möten över en Sea Lyte i baren (vätskeersättning). Och man behöver verkligen fylla på med både vätska och mineraler här varje dag. Vi började kl 15 idag, får anpassa oss efter tidsvattnet som är olika varje dag. Innan dess njöt vi av en riktig familjedag med familjemys och en skön promenad på stranden. Det gick otroligt härliga vågor idag och det var många som vi kände som var ute och bodysurfade. Jag blev mitt på stranden, då vi väntade på Pierre som vågsurfade, helt otippat bjuden på helt nybakta svenska bullar som en svensk tjej som hette Jenny just hade bakat och som råkade gå förbi och ville bjuda. Så gott! Så där satt jag helt plötsligt och åt bulle en helt vanlig första advent och fikade med lite andra svenskar. Elliot fick sig ett skönt bad av Tuk som längtat efter att få träffa "Elli" som Thailändarna kallar honom (Elliot är lite för svårt att säga för de flesta) då vi väl kom fram till Slow Down. Vi har det bara fint. Hoppas att ni alla har haft en riktigt härlig och glittrande första advent! Kram på er.