torsdag 6 januari 2011

Lanta Wellness & en morgon i templet.










Tack Cissi för den fina loggan, om du läser detta:-)

Nu är vi igång och har haft den första kursdagen på Lanta Wellness. Det var superkul! My lär ut verktyg från Access Consiuousness. Det var en kvinna med som hade hört talas om Access Consiousness i Sverige och nu var här på semester med sin man i 5 veckor som var med. Kul att folk sett det i Sverige och ser det här i Thailand och vill vara med!

Access verktygen rör om i skallen på en. Det är ett helt annorlunda sätt att se på hur vi och livet funkar, hänger ihop och där man hela tiden lever i frågan och inte i svaret. Utgångspunkten är att vi är oändliga varelser. Att vi är så mycket mer än bara kroppen. Kroppens medvetande om ja och nej signaler och att tänka sig att många av våra sanningar kanske bara är illusioner. Ja, hur är det egentligen? Jag är försiktigt och sunt skeptist (tycker jag själv) och kanske lite trångsynt gällande universum och energier. Men vad är sant egentligen? Hur hänger allt ihop. Finns det egentligen något som är sant? Vi väljer ju våra egna sanningar hela tiden. Och kan välja nya hela tiden. Precis som universitetsliteraturen och en forskares perspektiv då de ställer en hypotes i ett forskningssammanhang. De utgår från frågan.

Just nu känner jag mig förvirrad av alla nya intryck. Men har lärt mig att förvirring är bra då det är ett tecken på att våra hjärnor utvecklas. Det vet hjärnforkningen idag. Nya banor skapas mellan synapserna i hjärnan. Det är konkret, det kan man se och ta på. Så jag låter det skramla runt i huvudet och ser vart det landar, precis som all annan ny input i mitt liv.

Men det är kul och lärorikt och oerhört levande med denna typ av kurser! My kör kurser i Köpenhamn, Barcelona, Stockholm och Oslo. Det brukar vara många som kommer på hennes kurser. För många är ju detta inget konstigt alls, det är redan en sanning för dem. För många andra är det inte det. Vad väljer jag att tro på? Jorden har funnits i miljoner år och jag fyller 40 år i september. Jag är försiktig med att säga att "så är det", för vad vet jag, egentligen? En hel del tycker jag själv men jag är försiktig med att säga att min sanning är någon annans sanning. För vi har ju alla olika glasögon på oss då vi betraktar livet och världen. Det är kul att lära sig nya synvinklar och att därefter se vad man själv väljer att tro på.

Nästa kursdag är imorgon kl 10.30-13.30 på Relax Bays yoga platform.

Jag tycker om att utvecklas och att lära mig nya saker. Livet är så berikande då. Och vi stagnerar inte, stelnar inte till, utan växer, omformas och lever. Det är bra, tycker jag. Känns bra.

För att lära mig att meditera (vilket man kanske aldrig lär sig till fullo....) har jag bestämt mig för att i alla fall lära mig lite mer om Vipassana. Det är nämligen en del av grunden i den typ av Mindfulness träning som John Kabat-Zin lär ut. Och som tilltalar mig. Det dök upp en möjlighet, precis som jag önskat, att köra 10-dagars morgonpass här hos en munk i ett Buddistiskt tempel på ön.

Tillsammans med Thomas och hans fru Cissi som är fantastiskt härliga människor. De är båda gestaltterapeuter och har varit i templet förut. Meditation har blivit en naturlig del av livet för dem, precis som det är för mig allt mer och mer. Jag finner ro genom att stanna upp och inte vara på väg någonstans. Utan bara vara här och nu. Det lär mig också att vara här och nu mycket oftare och vara närvarande i det jag gör, just nu. Thomas jobbar även med ledarskapsutveckling och familjeterapi hemma i Sverige. De bor för närvarande på Slow Down och vi träffade varandra då spelade volleyboll.

Så idag var min första morgon i templet. Kl 6.00 infann jag mig. Jag har inga bilder därifrån. Det var helt kolsvart då jag körde dit på min moppe och knappt någon som var vaken på hela ön, förutom syrsorna och grodorna som hörs hela nätterna här. Lite läskigt kändes det faktiskt. Men tryggt att Cissi var med mig då jag åkte och hämtade henne. Thomas var redan där. Han mediterar från kl 5-7 varje morgon och är där för 5.e året i rad.

Den äldre munken var sjuk, hade feber, så vi fick aldrig träffa just honom idag. Men en annan yngre munk välkomnade oss med värme. Jag fick testa gående meditation då Cissi visade mig hur det funkade där. Jag har gjort gående meditiation tidigare på min Mindfulness kurs. Detta var väldigt likt. Man går tyst med slutna ögon och har fokus på att gå sakta, sakta, sakta. Det är inte helt lätt men jag betraktar denna övning med nyfikenhet... Vad händer egentligen i våra kroppar då vi går sakta? Stressade? Känner sig lite löjlig. Hade vita kläder på mig för det ska man ha som novis. Imorgon ska jag öva vidare och bara nyfiket betrakta utan att döma...

Jag fick även lite litteratur på engelska från Munken om just den typ av meditation de praktiserar i just detta templet som finns på Koh Lanta, Vipassana. Alltid lär man sig nåt´både om sig själv och andra.