Döden och livet är på något sätt så påtagligt och naturligt här på Koh Lanta. Både bland katter, fåglar, hundar, apor, myror, fiskar, kackerlackor, växter och människor.Jag känner varje dag att man verkligen LEVER här och ser både död och liv varje dag, mest smådjur som ligger på vägarna såklart. Allt är så sårbart. Ormar och kackerlackor mest, för det är oftast dem jag ser döda... Men även blommorna på balkongen. De torkar ut fort om man inte vattnar dem:-)
Men man hör även om tragiska människor som tyvärr omkommer i trafiken. Hörde för ett tag sedan att en kvinna skulle komma hit och fira sitt barns bröllop och att hennes bil helt plötsligt krockade på vägen från flygplatsen till Koh Lanta. Hon klarade sig tyvärr inte. Så fruktansvärt tragiskt!
Trafikolyckor är vanliga här på Koh Lanta. Därför kör vi OERHÖRT försiktigt då vi är ute och kör på våra moppar. Vi har hjälm också. Många som kör utan, för då ser man coolare ut. Men vi är ju snart 40+ så då är man inte lika cool längre... Vi är verkligen rädda om oss. Ni behöver INTE vara oroliga. Men, vi känner att vi ska vara rädda om livet, då man har såna öden som man gör. Ja, det kan ju gå så snabbt. Och ibland känns det så där lite extra mycket, att man lever.Som då vi träffar Deem, en liten tjej som vi brukar snacka med på stranden. Hon pratar thailändska och vi pratar engelska. Funkar bra! Är man bara så lite sur så smälter både jag och Pierre då hon kommer pratandes med oss på Thailändska. Alltid ett stort leeende.
Åker ju på vår semester imorgon och ska passa på att njuta riktigt riktigt mycket.
Läste en fin dikt idag. "Det viktigaste i livet är inte att hinna allt, utan att glädjas åt varje steg längs vägen och leva ett kärleksfullt liv." Tycker att det passar bra att läsa den då man ska på semester och lite sitter och våndas över att inte ha hunnit med alla "borden" innan man drar iväg några dagar från Koh Lanta. Men vad är det man strävar efter, egentligen... Fina prylar? Tja, det är ju kul att i alla fall ha pengar så att livet går runt. Och det har vi ju. Men det räcker så.
Här har det åskat, regnat och mullrat från och till i två dagar. Idag har vi båda jobbat hårt från morgon till kväll. Ikväll hängde det mörka moln över Long Beach. Vi gick och åt en sen bit mat på Bajen med Tomas Johansson och Michelle idag och kollade på Solsidan avsnitt 6&7 på storbildsskärm. Åt en hambugare med pommesfrites. Gott med "western food" som det kallas här då och då. Jag tröttnar på thaimaten ibland. Men det gäller inte Pierre....
Thomas Jansson och Marianne har landat här idag och sover på Good Days. Imorgon ska vi träffa dem och äta frukost och sedan invänta avresa med båt, tuffandes ut på det glittrande havet mot Koh Lipe. Hoppas på att det inte går allt för stora vågor. Har ju hört om en del jobbiga, och upplevt dem också, resor på havet. Båtresan tar 7 timmar. Vi åker en lite större båt, ej speedboat. Fick ett bra tips om det från en tjej i Göteborg som var där för ett tag sedan.
Har inte bokat boende än. Det tar vi när vi kommer fram dit. Har kollat och det finns rum på många olika ställen. Så vi rekar och sedan bokar vi. Det blir bra.
Vi tänker på dig Stefan. Håller alla tummar inför premiären i Stockholm. Och där är döden rätt påtaglig i dina låtar.... Hm. Men det ska bli levande att följa hur det går:-)Så.. gör något lite extra idag så att ni tillåter er att njuta riktigt mycket av livet som pågår här och nu. Och nu. Och nu. Och nu.
Och... Job 2 Do spelar igen här på torsdag. DET var en levande konsert.... Men då är vi inte här. Och nästa vecka är det Lanta Lanta festival. Då smäller dem upp ett stort festival område åå aDet blir kul. Förra året åt Pierre larver. Får se vad han smakar på denna gången:-)
