Oj, vad nervöst det var att stå och vänta på en 15-årig kille som flugit själv till Phuket ända från Landvetter, Göteborg. Men det var ju ett direktplan, så vad det värsta som kunde hända?Att han tog fel exit och hamnade fel någonstans på flygplatsen? Att han inte skötte sig i passkontrollen? Att någon hade stoppat på honom knark i väskan utan att han märkt det och åkte fast och togs till fånga och hamnade i Thailändsk fängelse med dödsstraff? Hjälp, det var vårt fel! Det var ju vi som hade initierat den här resan ända från början. Från 5 % närvaro i skolan till 95% närvaro på ett år. Grattis Arvid! Du har vunnit en fängelsevistelse i Thailand... Hm, det flyger så konstiga saker i huvudet på en när man står där och väntar. Många plan landade ungefär vid samma tid. Både från Gothenburg, Singapore, Moskow och några afrikanska städer jag inte kommer ihåg namnet på.
Man ser på folk om de är svenskar. Vi ser ju ungefär samma ut allihop. Så det var inte svårt att se när folket från Göteborgs-planet började komma ut från Exit utgången. Men ingen Arvid...
Jag blev så nervös att jag var tvungen att gå på toa, igen. Pierre stod stadigt och väntade. Arvid hade ännu inte kommit ut när jag väl var tillbaka. Men herregud, tänk om han har fastnat i passkontrollen, sa jag till Pierre med orolig röst. Hm, vad var det värsta som kunde hända... Fängelsetanken kom upp igen. Jag skruvade oroligt på mig. Men, DÄR! Sa Pierre. DÄR är han! En kille i röd Billabongkeps och hörlurar. Åh, tack god gud! Arvid har landat, tryggt och säkert!
Han kom hoppandes emot oss. Så där skuttandes, som han brukar göra när han är riktigt glad. Och OJ, vad jag var glada vi var att se honom!
Och sen dess har vi redan hunnit med dopp och shopping på Kata Beach. ...båtresa via Ao Nang, Railey Beach till Koh Lanta,
...skickat upp en Lucky Ballon och önskat sig något vid lägerelden på stranden.
Och igår en Thailändsk matlagningskurs på beachen, på Time for Lime med Magnus Rossby och Hampus, vänner från Sverige. Jag och Pierre blev bjudna flott sen...
Skönt att känna att han är här. Trygg och lycklig.
Om några veckor är det bara hemresan kvar. Och då mellanlandar han i något land i fjärranöstern innan han ska hem till trygga Sverige igen. Vad är det värsta som kan hända... Nej, det ska vi inte tänka på nu! Nu ska han bara få njuta av sol, värme och kul saker. Välkommen till Koh Lanta Arvid!
