torsdag 2 juni 2011

Hemma i vackra Göteborg

Det är klart att vi kommer att sakna Koh Lanta och Slow Down. Peo, Rocky och alla andra. Men vi vet ju att vi åker igen så det känns helt ok.

Men det är också fantastiskt härligt att åka hem. Har man väl bestämt sig så känns det bra men på färjan ifrån Koh Lanta kände jag bara för att vända igen och bosätta mig där för alltid. Med Rocky, beachvolley, trevligt folk och strandpromenader. Det räcker gott i några år till...tycker vi vissa stunder. Och andra inte. Vi saknar vänner och släkten!

Det beror ju såklart vad man ställer in sig på mentalt. Är man inställd på att vara borta några år så är det så, några veckor så är det så, en helg är det så... Ja, ni förstår. Nu var vi inställda på att bo i Thailand ett halvår så då var det så...

Rationellt. Men känslomässigt då? Vad händer i kroppen då man ska bryta upp och ger sig iväg. Vi tycker båda att det känns lite jobbigt. Så både jag och Pierre föredrar att göra det helst lite snabbt och inte så utdraget. Vi sa hej då till alla och köpte goda kycklingspett som Peo kunde mata Rocky med. För att se honom sittandes och tittandes efter oss på parkeringen... nej, så ville vi inte ha det. Istället satt han och Peo på stranden och käkade kycklingspett. Perfekt!

Vi sa hej då med lite vemod i magen och drogdirekt med en minivan till Krabi. Vackert! Flög ifrån Krabi till Bangkok och därifrån tog vi vidare ett nattflyg över till Europa. Landade i Frankfurt på morgonen och därifrån vidare till Landvetter. Var lite oroliga för de nya askmolnen från Island, men det var helt ok. De hade skingrats. Vart nu de tar vägen? Ut i universum eller landar de på jorden? Någon som vet?

Hemma stod Arvid, min mamma och pappa och väntade på flygplatsen. De var helt fantastiska. Hade fixat mat till oss och ordnat med en massa i vår lägenhet. Vi fick även mat av Pierres mamma i fina paket med röda snören som stod och väntade i frysen. Kärlek!

Vi hade fått sätta på oss mycket kläder, såklart och aklimatiserades långsamt på väg hem via de bägge flygplatserna. Kul att kolla på folk igen. Folk i snygga kläder, inte bara strandkläder, stora reklamskyltar. Back to reality! Det känns lite konstigt då man har varit på en ö så länge... Men också skönt att se lite mode och "vanligt" folk som stressar med datorn under armen och mobilen i örat, pratandes. På väg, på gång...Energi.
Jag gillar det, också.

Det slog mig att vi faktiskt var väldigt lugna och såg bruna och välmående ut. Att många av de människor som stressade runt såg rätt härjade ut, bleka och ledsna ut. De glömde av att le, som i Thailand. Älskar internationella städer och flygplatser. Mångkultur! Folk med sina speciella kläder ifrån Kuwait, Indien, Afrika och business folk från Hong Kong, London och Singapore i en enda salig röra. Levande!

Temperaturen har varit en omställning helt klart....
Från 32 grader till 12 grader.
Men visst det har varit jättehärligt väder de sista dagarna med säkert 20 grader sommarvärme i Sverige, så vi ska inte klaga. Det ÄR jättefint och vackert med alla syrener och utslagen grönska. Men ändå. Det är kallt då man har varit i 30 grader i ett halvår. Så vi har båda frusit ända sedan vi kom hem. Har tagit ett varmt bad varje dag.

Jag har åkt på en förkylning och är fruktansvärt hes. Håller på och tappar rösten. Har nog pratat oavbrutet sedan jag kom hem...

Har fått så många kul frågor och berättar gärna om vi har haft det så klart. Men, ska nog inte prata mer på några dagar. Tur att det är Kristi Himmelfärdshelg! Får lyssna på alla andra istället. Det är faktiskt mycket roligare än att hålla på och prata om oss själva.

Vi har redan hunnit med en fantastisk 40-års, Sommarfest i Långedrag. Det visade sig att några av våra närmaste vänner Charlotta och Jörgen har gift sig i smyg på Väderöarna med närmaste familjen närvarande förr förra helgen. Och festen var förra helgen och barnen hade fått hålla sig och inte säga ett knyst på dagis en hel vecka.
Molly, Kalle, Charlotta och Jörgen Persson. De hade ordnat det helt fantastiskt fint hemma i deras hus. De bor rätt stort så det fick plats fullt med folk. Kände de flesta men även många nya vänner.

Sedan var det också mysigt att träffa alla på på mors dag då vi var på söndagsmiddag med hela familjen Karlsson och Pierres mamma Anita. Jag njuter av att få äta svensk husmanskost och dricka vatten ur kranen. Goda svenska äpplen. Mamma bjöd på lax med färskpotatis och sen var det Anitas äppelkaka med vaniljsås. Mums!

Och Garbo har vi också fått träffa. En 6 veckors gammal Jack Russel terrier som Pierres brors familj har tagit hand om som en ny familjemedlem. Mysigt! Vi ska ut och träffa honom lite mer idag. Och Zackarias med familj. Det är allt mysigt att vara hemma nu. Tillbaka i vår lägenhet. Herregud, de som bott här då vi var borta hade tvillingar 3 år och nu har hon just, igår var det planerat, fått trillingar och flyttat ut till Hovås. Hjälp vad många små barn på en gång. Men de har varit världens bästa hyresgäster! Vi önskar dem all lycka till. Kanske smittar det av sig...

Kram på er alla som läser.