Små fjärilar i magen

Igår blev det tydligt att det där jag känner faktiskt är små rörelser ifrån bebisen. Skönt att ha Annika (min svägerska) som vet hur det ska kännas och som jag kan rådfråga. Jag känner nämligen dem, de omtalade små fjärilarna i magen! Inget tydligt än. Men ändå förnimmelser som berättar för oss att det är något där inne som pockar på uppmärksamhet. Något, någon som växer och frodas. Vi kallar honom lilleman. Om vi vet att det är en kille? Nej, inte än. Men det har bara blivit det den heter så länge... Pierre är absolut skengravid! Han räknar dagarna och somnar tidigt med mig på kvällarna och är lika trött som jag har varit. Men nu börjar vi bli lite piggare:-) På bilden är jag i vecka 15. Alltså ca 2 veckor sedan. Magen har växt mer nu och det syns nu tydligare...

Idag berättade Pierre för Lilleman, alltså pratandes med min mage, vilka Sverige kommer att möta i EM. Lottningen inför EM är ju nu klar. Frankrike och England ska Sverige möta bl a. Pierre har ockå kommit på att han kan lära bebisen "heja, heja Sverige" kanske innan han kommer ut... Han tycker att det är fantastiskt för lilleman att "han" kommer ut lagom till EM i Fotboll och Bruce Springsteen konsert i Göteborg. Det kan ju faktiskt inte bli bättre, tycker pappa Pierre...


Självklart har Pierre fixat biljetter till Springsteen för oss. Det tog honom 7 timmar i telefon med Sverige men min man är otroligt envis och ett BIG fan. Att jag går på konsert en månad efter födseln är såklart lite vanskligt. Om det går bra att lämna bort honom/henne några timmar till någon som kanske vill vara barnvakt, får vi se...

Hur som helst. Det blir alltid härlig stämning i stan då det är stora konserter. Så vi kan ju vara med innan konserten om inte annat.

Just nu planerar jag och Pierre en resa till Phuket för ultraljud. Vi ska till "Women´s clinic" på Phuket International Hospital och göra ultraljud den 9/12. Har bokat tid med en engelsktalande läkare. Är ni nyfikna på hur det ser ut kan ni kolla här! http://www.phuketinternationalhospital.com/se (hemsidan finns tom på svenska!)

Efter detta datum kanske vi vet om det är en Lilleman eller Lillamanna. Vad det än blir kommer vi såklart att vara superlyckliga. Nu håller vi först och främst alla tummar i världen för att barnet är friskt och mår gott där inne. Fortsättning följer om en vecka.

Lite om livet på Lanta

Jag har inte skrivit så mycket i bloggen sedan vi kom då det har varit fullt upp med livet på Lanta. Det är ju tredje gången vi är på plats nu och allt känns lite som att "åka till landet". Vi har kommit in i livet här nere rätt snabbt.

Nu har vi varit här lite mer än en och en halv månad. Tiden går otroligt fort. Vi njuter av dagarna. Jag har varit fullt uppbokad med coaching av lärarna på Lilla Svenska Skolan, en man från Norge som varit här i två veckor och som vill skapa sundare levnadsvanor och hitta nya verktyg för att leva mer hälsosamt. Det har också varit folk här på ön som har velat ha karriärscoaching, livsstilscoaching, coaching som egna företagare och lite annat. Jag har även träffat folk som bor på Slow Down och i deras gym med personer som vill komma igång eller utveckla sin träning då jag är där som deras PT.
Jag och Annika har kört igån vattengympa två gånger i veckan. Och jag har även hunnit med att påbörja en kurs i Folkhälsovetenskap på distans i Sverige. Så ja, det har varit fullt upp minst sagt.

Men livet här går ändå i ett skönt tempo! Fåglar som kvittrar, solen som skiner, åska som blixtrar, varmt tropiskt regn som faller. Allt sker på något sätt med energi på den här ön. Coaching har jag oftast på stranden. Många gånger sittandes på stranden eller gående långa promenader i behagligt tempo på stranden. Eller så är jag ju vid poolen på Sai Naam eller inne på gymmet på Slow Down där jag visar olika personer hur de kan lägga upp individuella träningsprogram. Så det är ju en rätt skön miljö att vara i hela dagarna. Det har även blivit en heldel meditation och Mindfulness för både min egen del och som jag lär ut till vissa jag coachar, som har intresse för detta. Det är oerhört skönt att bara stanna upp och bara vara. Och vila. Och läsa bra böcker. Och det gör jag också. Jag planerar in vila för min växande mage och mig själv rätt ofta, så ni behöver inte vara oroliga för detta. Tänker då särskilt på min mamma som är orolig över att jag stressar... Nej, det gör jag inte. Att vara aktiv och stressa är två olika saker ju:-)

Igår var jag och en vän på SPA och fixade fötterna grundligt samt tog en ljuvlig ansiktsbehandling. Så otroligt härligt! Det ska jag unna mig lite oftare, kom jag på.