Vi börjar att lära känna Russin lite mer nu. Hon är en busig men go hund.Idag har vi haft en omtumlande dag. Förmiddagen var lugn och fridfull. Men strax innan lunch slog bomben ner. Mia och Erik hade varit på sjukhuset med deras son Edwin den 1 april. Han hade då fått så mycket myggbett så de kände att de ville kolla upp honom. Då träffade de ett tyskt par och deras ettåriga dotter. Båda föräldrarna hade drabbats av dengue feber (smittas via vissa myggor) men dottern var frisk. Edwin var det inget fel på och de kunde åka hem igen lugnt och tryggt. Men de pratade lite med tyskarna (sjukhuset är ju så litet) och förstod att de inte alls mådde bra.
Idag morse träffade de samma pappa med sitt barn på en restaurang på Long Beach och frågade såklart om de mådde bättre nu. Till svar fick de då -"Nej, min fru dog i morse." och sedan bröt han ihop. Hon had. De hade bara varit på semester och blivit myggbitna. Runt den 27 mars hade de fått feber och gått till läkarna några dagar senare. Mamman hade blivit allt sämre och dog alltså i morse. Läkaren hade rekommenderat att hon skulle vara på sjukhus men mamman hade själv valt att åka tillbaka till sin bungalow. Mannen hittade henne död i morse bredvid sig och fick ringa till ambulans för att försöka återuppliva henne, men det gick inte. Paret är ca 35-40 års åldern och deras dotter är endast 13 månader.
Mia och Erik erbjöd pappan och dottern husrum då han var i chocktillstånd och behövde hjälp och stöd. Och de hade ett rum över som de gjorde iordning. Vi har alla ägnat dagen åt att hjälpa pappan och tagit hand om dottern så gott som möjligt. Alla på Slow Down har hjälpts åt med att ta hand om varandra så att alla kan hjälpa pappan så gott man orkar och kan. Att någon har fått denguefeber är inte helt ovanligt, det hände även Agneta och Hasse som har Slow Down, men med hjälp med vätska så brukar kroppen klara av det och tillfriskna efter en vecka ungefär. Denna gången gick det inte.
Jag & Pierre hjälpte till genom att passa barnen så att Mia och Erik kunde ge allt stöd de kunde till pappan. Så idag hade vi fyra hundar och fem barn här i huset som mest. Lite turbulent. Ikväll har vi varit barnvakter åt Mia och Eriks tre barn så att de kunde göra upp en konkret handlingsplan tillsammans med pappan mitt i hans chockade kaostillstånd. För mitt i sorgen behöver han nu fixa allt praktiskt. Pappan har idag meddelat alla nära och kära där hemma om det fruktansvärda som har inträffat. En nära vän till pappan kommer ner hit så fort han kan. Vi har tung sorg i våra hjärtan genom att möta detta fruktansvärda livsöde. Deras ettåriga dotter har ropat efter mamman och gråtit förtvivlat nästan hela dagen. Och det skär såklart i hjärtat på oss. Vi är nog lite chockade av händelsen.
Men att man just dör av Dengue feber är mycket ovanligt! Nu jobbar vi mentalt på att INTE bli helt fanatiska och dödsrädda för alla myggor. För det finns många här. Vi behöver bibehålla lugnet. Även om det känns fruktansvärt. Det är bara speciella myggor som har denguefeber virus och de flesta människor som råkar ut för det klarar sig. Pappan har klarat sig och börjar nu tillfriskna mer och mer.
Pierre och jag har fått låna ett myggnät som vi ska hänga upp. Och så har vi massor av myggmedel som vi kommer att vara ännu bättre på att använda. Så det är ingen fara med oss. Men det kommer att vara tunga dagar här på Lanta nu.
