fredag 18 juni 2010

Russin

Med risk att bli lite tjatig om Russin så vill jag ändå hylla henne lite till. Det är roligt att lära sig att hundar har så olika personligheter. Tänkte berätta lite om Russin som vi ju fick ta hand om så plötsligt och som nu är som en självklar del i "familjen".




Hon följer med oss vart vi än går och är vår ständiga följeslagare. Då vi äter frukost vill hon nyfiket kolla om inte vi kan bjuda henne på några godbitar. Hon gillar yogurt och musli, apelsinjuice, skinka och ost.

Vi har provat lite, för då hon tittar med bedjande blick på oss smälter vi ibland. Men hon får maten i sin skål bredvid matbordet. Men för det mesta har vi rätt bra disciplin. Då lägger hon sig under bordet, gärna över antingen mina eller Pierres fötter och suckar. Så ligger hon även då vi äter middag. Gärna nära, nära och är i behov av mycket kärlek. Och är vi bort några timma och kommer hem så blir hon helt vild av lycka.

Hon vill gärna vara ute sent på kvällarna. Ibland har hon fått det då vi inte orkar jaga henne mer än ett tag, för hon kommer inte då man ropar. Vi får ofta gå ut och hämta henne tillslut för hon vill INTE gå och lägga sig. Men då är klockan jätte mycket och hon är så trött att hon somnar på en sekund, oftast vid fotändan av vår säng.

Då kan hon sova lite längre på morgonen, annars vaknar hon vid 6-tiden och vill ut. Då väcker hon oss genom att gny lite. Om vi inte hör skäller hon lite kort. Och då är det bara att gå upp och öppna dörren...

Tänderna kliar fortfarande, för Russin vill alltid ha någonting och gnaga på. Ibland helt hysteriskt. Och hon njuter så hon nästan spricker då hon får till ett sånt där riktig gott gnag på något.

Om hon inte får pinnar av oss gnager hon på allt annat. Stolar, bord, växter, golv, dörrar, sänggavlar, kuddar, våra händer och allt hon hittar och kommer över.




Så vi har köpt träbitar till henne som hon kan gnaga på då hon ska somna. Vi ger henne den som en liten napp... Här har hon hittat en pinne på stranden. Efter att ha badat och rullat sig i stranden vill hon gärna hoppa upp i soffan eller i våra sängar, vilket vi nu har lärt oss.

Därför har vi ordnat överdrag för att skydda den mot sand, fästingar och löss, vilket hon har ibland. Och då är hon inte så mysig, just då.



Tyvärr skäller hon fortfarande på alla thailändare. Både inne på Slow Down och på stranden. Vi försöker att säga NEJ varje gång och säger åt henne på skarpen. Då tjuter hon som en stucken gris.

Sjösegenarna som har stället bredvid Slow Down (en kyrkogård där Russin hittades faktiskt) är måttligt roade av henne och börjar nog bli rätt trötta på att hon alltid skäller. Hon skäller allra mest då thailändarna har hattar på sig eller går och bär på något över axeln. Kanske är det någon som gjort henne illa någon gång som just hade en hatt på sig. Det verkar så.

Russin fullkomligt avgudar Rocky. Han är hennes "styvpappa" och uppfostrar henne väl. Russin är lite väl kaxig för sitt eget bästa. Hon kan skälla på superstora hundar och gå fram och mucka med dem regält. Men då gnäller Rocky bara och vågar inte lägga sig i utan håller sig väldigt nära oss. Det är vi som får gå fram och jaga bort hundarna som tillslut blir så irriterade att de faktiskt ibland attackerar med fradgande munnar. Men Russin verkar inte rädd för det. Nästan lite dum just då?

Ja, hur är hon mer. Tillgiven, älskar att bli kliad på magen och sträcker då på sig så att hon blir dubbelt så lång.... tuggar gärna på våra händer, eller slickar på händerna om hon är på det humöret, suckar innan hon somnar, nyfiken på allt och alla och jagar gärna och ofta krabbor.




Här med en fågel vi hittade på stranden en dag, som jag räddade från att bli hundmat.)




Men sammanfattningsvis kan man säga att Russin helt enkelt är en charmig bustjej som för det mesta är helt underbar. Vi tycker så mycket om henne och ger henne massor av kärlek.

Snart åker jag, med vemod i kroppen över att lämna henne, hem till Sverige igen. Men Pierre är kvar på Slow Down och Lanta en stund till! Vilket hundarna nog tycker är rätt mysigt. Och Pierre också för den delen. Jätte mysigt, vet jag.