Igår var det en rolig dag för alla på ön. Tänk er ett vattenkrig i 40 graders värme där ett helt land är engagerade. Så är det på det thailändska nyåret. Och här var hela ön verkligen engagerad! Man ur huse och både barn, vuxna och gamlingar kastade vatten på varandra.
Vår första dusch fick vi av Nils (6 år? Lite osäker på hans exakta ålder, får fråga honom det någon dag) Det är Mia och Eriks son. Han sköt oss med vattenpistol, hade krigsmålning i ansiktet och ropade helt vilt till sin mamma Mia "Mamma, mamma. Vi går till kriget, mamma!?". Fantastiskt kul. Och det var verkligen ett krig, men ett väldigt snällt krig som bara börjat för oss. När vi väl kom ut till "kriget" som var på gatan förstod vi vad han menade.
En tuk-tuk förare plockade tveksamt upp oss. Han visste vad som väntade. Happy Thailand! ropade han till oss medan han körde in till Saladan. Vi blev gång på gång stoppade av folkmassor med stora hinkar och spänner fulla med vatten och med stora vattengevär hängande om halsen. Alla kastade glatt vatten på oss och smetade ödmjukt in oss med "baby powder" i ansiktet. Det betyder "good luck" och Happy New Year.
Så vi kom fram till Saladan dyblöta. Inte en millimeter var torr av oss. Men det är så varmt att det gjorde ingenting. Man fryser ju inte direkt här och torkar mycket snart igen. Åt lunch med Camilla, Svante och deras barn. I Saladan var det verkligen fullt vattenkrig. Folk stod med stora tunnor med vatten och hade varsin skopa som de använde för att hälla på alla människor. Folk åkte också omkring med stora flaklastbilar med tunnor på och hällde vatten på alla. Folk spelade musik, gick i karneval, dansade och sjöng. Och kastade vatten. Ja, ett enda stort vattenkrig alltså.
Innan vi åkte tillbaka laddade vi med en stor vattenpistol så att vi kunde skjuta tillbaka då de anföll oss (vi köpte ett stort gevär). Men tyvärr kom det bara en liten liten vattenstråle ur geväret, det var trasigt och vi hade inte en chans.
En tjej kastade vatten på mig och tog mig glatt och länge på brösten, även på Pierre faktiskt. Vet inte vad jag skulle göra.. Falang, falang.. gör man så på nyårsafton här eller var det bara ren antastning? Hm, snarare det sista tror jag. Kändes som att allt var möjligt den här dagen. Hon bara skrattade av den uppslupna och glada stämningen och hällde ännu mer vatten över oss innan hon skrattande vinkade hej-då. Kunde inte göra annat än att bara skratta. Vissa kastade även isvatten, det var värre. Då fick man sig verkligen en kalldusch!
Lika dyblöta som vi hade blivit på vägen till stan blev vi på vägen hem. Väl hemma la jag mig och sov. Min mage hade börjat krångla på förmiddagen redan och under eftermiddagen fick jag ännu mer kramper, diarré och feber. Antagligen något jag hade ätit. Så tyvärr deltog vi inte i kvällens festligheter, jag låg hemma och sov. Totalt däckad.
Men idag känner jag mig bättre. Har tagit Alvedon och Imodium. Febern är borta och nu är det bara magen som fortfarande trilskas. Men det är absolut ingen fara med mig.
Happy Thailand! Happy New Year! Happy Songkran! Happy happy. (Tyvärr hittade vi ingen kamera så vi kunde inte dokumentera detta... Vi får leta vidare.) Må gott!
