söndag 21 november 2010

Russin är numera svensk medborgare.

Jo, jag måste bara också berätta att jag och Pierre var och träffade Russin i Stockholm. Hon har nu kommit "hem" till Sverige och bor hos Heidi och Håkan i Älvsjö, samt deras tre barn och en hund till. Det var SÅ mysigt att träffa henne igen. Hon har det superbra och stormtrivs i Stockholm! Går långa promenader med Heidi varje dag och får massor av kärlek av familjen.

Det hade just snöat då vi ramlade in från snöstormen in till ett uppdukat middagsbord. En mysig middag med hela familjen förutom Håkan som var på affärsresa i fjärran östern. Sov över i huset, tyvärr fick Pierre en astma attack av dunkudden så han fick sova i pannrummet. Men det kunde ju inte Heidi veta, att han är allergisk mot dun menar jag.... Men det gick bra tillslut!

I alla fall. Russin var go mot Pierre men superarg på mig. Hon skällde och morrade och högg efter mig. Bara mig. Jätte arg. Konstigt! Men när jag tänkte efter lite så var vi ju otroligt nära varandra, 24 timmar om dagen i 3 måndader och så stack jag bara helt plötsligt. Ett svek? Klart att hon hade rätt att vara arg på mig!

Men det hade jag inte riktigt förväntat mig. Kanske trodde hon att jag skulle ta henne därifrån? Åh, vad jag skulle vilja veta vad hon tänkte på. Önskar att jag kunde få komma in i hennes fina hundhjärna ett tag och kika in och förstå.

Vi slutade som vänner i alla fall. Hon slickade mig på händerna helt plötsligt och kanske var det hennes sätt att säga att det var ok nu och att hon hade förlåtit mig. Hur som helst var det bra för både henne och mig att vi fick synas. För hon ligger mig varmt om hjärtat, den lilla hunden.
På frukosten låg hon på mina fötter under bordet och var supermysig.

Tack Heidi för er gästvänlighet! Det var supermysigt att komma till ert hus, upplyst av lampor och massor av levande ljus. Vilken värme och hjärtlighet som finns där. Inte undra på att hon trivs, Russin. Och varmvattenpool 39 grader utomhus var grym, en sådan ska vi absolut ha någon dag i vårt hus. Någon gång i framtiden.

Snart ska familjen åka till Thailand igen och Heidi har ordnat hundvakt ett tag till Russin. Jag hoppas att hon får några som tar väl hand om henne. Men sen kommer familjen hem igen och ska flytta in i sin nybyggda hästgård och stanna där. Då blir Russin en gårdshund. Det kommer hon verkligen att tycka om!

Tänk att ett litet hundliv som låg övergiven och dömd till att dö på en kyrkogård i Thailand blev upphittad, fick mat och kärlek och blev förd till Sverige för att få världens härligaste liv. Det kan man ju skriva en hel bok om! What a story!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar