Vulkanutbrottets följder

"Vulkanen Eyjafjallajökul på södra Island spyr sedan i onsdags morse ut stora mängder vattenånga och aska. Askplymen sprids ut över Atlanten i huvudsak mot Europa. Spridningen sker i skiktet upp till 10 km höjd med huvuddelen av askmolnet på någon/några km höjd. Under söndagen berörs stora delar av Europa frånsett nordvästa Skandinavien och delar kring Medelhavet. Under perioden måndag till onsdag kommer läget inte att ändras väsentligt förutsatt att vulkanen fortsätter med oförändrad aktivitet. Norra Skandinavien kommer dock åter att beröras från senare delen av måndagen." - SMHI

Vulkanutbrottet påverkar miljontals människor och får svåra ekonomiska följder. SAS ska varsla 2.500 personer i Norge. Mia som bor granne här jobbar som flygvärdinna på SAS och börjar bli lite smått orolig för sin egen situation, just nu mammaledig.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.352317-sas-varslar-2-500

Återigen en påminnelse om hur litet vårt jordklot är egentligen och hur allt hänger ihop i världen. Men vulkanutbrottet har även positiva effekter enligt sajten som jag lånat bilden av. Fantastiskt! "Det innebär att närmare fyra tusen flygningar just nu ställs in. En grov uppskattning ger att detta kommer att bespara atmosfären en halv miljon ton växthusgaser från flyget." - http://www.effektmagasin.se



Och så tillbaka till vad detta innebär i praktiken. Många kommer varken hem eller ut på sina resor såklart. Vissa vi känner sitter fast här i Thailand. Har flera personer som egentligen skulle åkt hem till Sverige men som inte kommer hem. Vissa sitter fast i Sverige. Agnetas (här på Slow Down) man Hasse är en av dem som är SAS pilot och skulle landat här i fredags men måste nu avvakta.

Vår kära vän Zandra sitter fast i Barcelona. Tog en tjej weekend och har inte kunnat flyga tillbaka till sin familj i Sthlm som hon skulle. Nu, enligt senaste nytt från Charlotta som jag pratade med idag, har Zandras man Fredrik skickat ner en bil för att hämta hem sin fru, ända från Sverige. Och jag sitter fast i en rävsax i mina studier just nu. Inväntar leverans av böcker från Sverige, som nu sitter fast någonstans i världen, antar jag...

Så här är det. Nästa vecka har jag en tenta i min kurs i Kognitions Psykologi. Om perception, minnet, sinnesnärvaro, minnet, hjärnan etc. Problemet är bara det att den bok jag hade med mig som var huvudbok i denna kurs var fel version och jag kunde inte alls använda den. Det upptäckte jag för några veckor sedan. Då beställde jag genast den rätta boken från Sverige och tänkte att det nog skulle ta ca 10 dagar att få den. Ok, jag får råplugga lite senare i kursen för att hinna ifatt tänkte jag... Kom överens med min lärare om att det var ok att lämna in endel inlämningsuppgifter lite senare. Jag har under tiden istället läst i en annan bok under dessa veckor, som också tillhör denna kursen, men har varje dag väntat på att min huvudbok. Utan den kan jag inte genomföra kursen till fullo. Anna-Karin på Pierres kontor har varit vänlig att skicka ner den till mig efter att jag beställt den från Bokus (självklart via www.godhandling.se så att jag fick välgörenhet på köpet!).

Men så har det ju varit thailändskt nyår och då stannar hela landet. Och så nu vulkanutbrottet med stopp i alla luftrum. Vet att boken exporterades från Sverige den 9 april. Men var är den nu, det är frågan... När jag söker efter kollinumret på postens hemsida får jag det här meddelandet.

"Störningsinformation
På grund av att svenskt och delar av Europas luftrum är stängt har vi störningar i postdistributionen till, från och inom hela Sverige." - information om mitt kolli som jag inväntar från Sverige."

Inte trodde jag att ett vulkanutbrott skulle påverka min tenta. En sådan stor sak som påverkar in i det allra minsta lilla. Såg att det svenska luftrummet hade öppnats nu kl 18.10, enligt SMHI, om det nu stämmer. Håller tummarna för att min bok kommer imorgon. Då ska jag nämligen sätta mig på Lanta Learning Center och råplugga. Där är det tyst och en bra studiemiljö. Men jag funderar verkligen på hur allt hänger ihop.

"Utvecklingen hittills av vulkanutbrottet på Island torde inte ge upphov till några markanta klimateffekter, säger Markku Rummukainen, klimatexpert på SMHI."

Det är ju lite lugnande att höra i alla fall. Men det är nog inte det sista vi hör om vulkanutbrottet. För vissa säger ju att även Katla ligger i riskzonen för att bli aktiv och då blir det enligt experterna översvämningar. Tur att mamma & pappa har sjösatt båten idag då... Den var full av vulkanaska enligt mamma, men den är helt stabil och utrustad med en ny toalett. I värsta fall kan dem ju alltid segla ner och hämta hem oss, ifall det blir så. Vi får väl se vad som händer. Ta med er Thomas Jansson i så fall. Han har varit här och kan visa vägen...

Volleyboll turnering

Vi spelar en hel del volleyboll här, som ni säkert redan har förstått. Särskilt nu igen sedan vi flyttade till Slow Down. Sanden är så mjuk mellan tårna och planen just nedanför oss är helt perfekt! Det känns ljuvligt att avsluta med ett dopp i havet eller i poolen. Vi börjar kl 9.30 och spelar några timmar. Planen ligger i skugga hela förmiddagarna så det känns helt ok, även om det är väldigt varmt. (tyvärr har jag inga bilder från detta, återkommer)

Och vi spelar nästan varje dag. Vi är jag, Pierre, Mia, Erik, Svante, Camilla, Lisa, Ken, Maria, Erik mfl. Agneta är med ibland också samt lite andra personer som råkar ha vägarna förbi. Olika personer varje dag. Svante och Camillas son Emil brukar också vara med då han inte är i skolan.

De senaste två söndagarna har vi kört volleyboll turnering. Start kl 9.30. Men den senaste veckan har blivit lite si sådär med volleyboll då havet har sköljt bort delar av planen då det nu börjar bli mycket högre vattennivåer vid stranden. Det har tyvärr gjort att vi inte har kunnat spela just på denna planen alls de senaste dagarna. Vågorna börjar också bli högre och det är rätt öde på stranden nu. Oväder med åska kommer allt oftare. De flesta turisterna har lämnat ön och charterbolagen flyger inte längre. Ja, just nu flyger de inte alls såklart pg a Islands vulkanutbrott. Så allt är betydligt lugnare här nu. Men vi tycker bara att det känns fridfullt.

I alla fall så har vi kört två turneringar. En förra söndagen på Slow Down och en idag på Sunflower (planen funkade inte att spela på här då). Sunflower ligger på Long Beach som är den stranden nedanför oss på ön, där vi bodde förut. Där har dem anlagt en perfekt plan med jättefin sand innanför stranden. Det blev lite som en gryta där idag då vi spelade och jag kände att jag nästan fick solsting, fanns ingen skugga och dåligt med vind. Vi var 12 personer som spelade idag och mitt lag vann denna gången. Kul!

Tillsammans gjorde jag och Pierre slut på 6 liter vatten och 4 fruktdrinkar under 4 timmars spel. Men det behövdes. Även om man har minimalt med kläder på sig bara svetten rinner för fullt. Allas barn var med på plats. De som inte spelade volleyboll kollade på film, spelade dataspel, läste Kalle Anka, lekte detektiver och en massa annat för att underhålla sig under de timmar turneringen pågick.

Sedan gick jag hem och la mig tillsammans med Russin i AC rummet och somnade. Senare på kvällen blev det en fantastisk solnedgång här vid Slow Down, papayasallad med kyckling till middag. Jag kom just hem efter ett glas vin hos våra trevliga grannar i huset bredvid. De hade köpt en massa roliga exotiska frukter som vi just har avnjutit.

Pierre är på herrmiddag ikväll. Ett gäng killar som ska gå till The Frog (lite roligt att det finns en Grodan här också, precis som i Sthlm). Det är en svensk kock och gourmetmat. Supergott,. var där en dag för inte så länge sedan. Idag hade de halva priset på all mat och dryck. Så killarna passade på att gå dit och lyxa till sig lite. Sedan blir det nog lite biljard, någon fotbollsmatch på TV och lite dart kanske. Ja ni vet, sånt där som killar gör.

Jag och Russin är hemma och har det lugnt och skönt.

Hm, just när jag skrivit dessa rader kom våra grannar inrusade helt chockade och ville ha hjälp. Deras dotter hade fått en panikattack över ett tragiskt och chockande samtal hemifrån. Det visade sig att deras kära hund hemma hade blivit attackerad och sliten i stycken av en kamphund. Hans liv gick inte att rädda och de hade hastigt fått avliva hunden. Hela familjen är nu chockade och sprang storgråtande in till mig och bad om hjälp. Dottern i familjen hade fått ett allvarligt ångestanfall och chock över beskedet. Nu mår hon bättre. Agneta, Mia och jag var där och tröstade. Jag kunde inte göra mer än att trösta, men en famn att få gråta ut i hjälpte i alla fall lite. Nu har de lugnat sig och försöker smälta det ofattbara dramat. Oj, vad det händer grejer här på Slow Down. Nu håller vi alla tummarna på att allt lugnar ner sig. Kram på alla som läser! Var rädda om varandra.

Thaiboxning

Igår åt vi en trevlig middag här på Slow Down med Henrik, Petra och Elvira. De stannade en stund. Sedan kom Erik och frågade om vi ville hänga med på Thaiboxning. Det var sista chansen för säsongen. De har matcher här varje fredag och söndag. Många på ön är engagerade. Som reklam åker de runt med en bil med Thaiboxningsmusik och skriker ut "ikväll är det match" gissar jag. Vet inte vad dem säger, det är på thailändska. Men man förstår att det är match på gång. Vi har tänkt att gå dit många gånger men aldrig kommit iväg. Så nu gick vi hastigt och lustigt med Erik och Nils. Nils är ju ganska liten. Det var han som tjatat på sin pappa att få gå. Han somnade efter två ronder.

De kör thaiboxningsmatcher i en upphöjd "boxningsring" mitt i en stor lokal. Runt omkring är det fullt med folk! Alla ropar. Finplatserna närmst på stolar runt omkring men även en läktare, där vi satte oss. Det är alla åldrar i publiken. Hela familjer åker och kollar och tar med sig sina barn, små som stora. Det ser märkligt ut att se en 2 åring sitta och kolla på thaiboxning. Men så är det här.

Nils somnade efter två ronder i första matchen. Det var barn i 6 åldern som tävlade, men även större killar. Grymt vältränade och det är inga nådiga sparkar, slag och armbågar de ger varandra. Jag och Pierre betade såklart om både det ena och andra. Disken, frukost, hämta posten etc. Jag förlorade alla vadslagningarna förutom ett. Så nu ska Pierre hämta tvätten nästa gång och jag ska göra allt annat. Totalt var det ca 10 olika matcher. Den sista matchen var med stora killar som avslutades med en total nock-out. Läskigt att se. Det ser verkligen livsfarligt ut. Inga skydd mer än mellan benen. Och huvudet tar stryk ordentligt. Men så är det här och det var kul att ha sett det. Nils var nöjd även om han sov hela tiden. Och det kanske var lika bra...

Bianca & Lanta Animal Welfare

Inom dealen att bo i Håkan & Heidis fina hus innebär det ett ganska stort engagemang i djuren, vilket vi bara tycker är roligt i och för sig. Det har blivit mer än vad vi trodde från början och jag och Pierre skrattar mest åt hela situationen. Det var ju inget vi hade planerat direkt, men som vi upptäckt att vi ändå tycker är rätt mysigt. Att ta hand om dessa fina hundar förgyller vardagen och vi börjar verkligen tycka mycket om dem, båda två.

Vi tar som sagt hand om både valpen Russin och hunden som inte är någon valp (vet inte hur gammal hon är) som heter Bianca. Russin bor med oss hela tiden. Bianca kommer och går som hon vill. Tyvärr har vi ingen bild på henne då vi fortfarande inte har någon kamera. Återkommer med det.

Det är vår uppgift att se till att hon får i sig mat morgon, middag och kväll. I förrgår letade vi upp Bianca för hon hade inte kommit till oss när vi visslade på henne, vilket hon har gjort andra dagar. Efter att ha letat länge och väl hittade vi henne liggandes under en smutsig byggbarack. Tydligen är hon född där och bor gärna med byggjobbarna där. Men han som hade hand om henne finns inte längre kvar där. Så nu är det ingen som har hand om henne.

När vi klappade henne ylade hon, slickade på våra händer och lät oerhört ledsen, hon var ännu mer mager och utmärglad än tidigare. Så vi bar upp henne till huset (hon var helt kraftlös) och la henne i extrarummet som finns här (barnens rum). Där matade vi henne med vatten men hon vägrade att äta. Verkligen INGEN energi, hon såg väldigt eländig ut. Tydligen har hon fått mediciner i olika omgångar, vi gav ju henne en omgång precis så vi flyttade hit, men inget har hjälpt. Diarré, orkeslös och ingen energi. Hon blir bara mer och mer mager. Alla revbenen syns och knotorna i ryggrad och bäcken.

Så Pierre åkte bort med henne till veterinären som finns här på ön. http://www.lantaanimalwelfare.com Det är Juni på Time for Lime som startat detta. Kolla gärna filmen på första sidan på deras hemsida, så förstår ni varför det behövs! Många Thailändare är väldigt elaka mot hundar och de blir både slagna och misshandlade. Denna gången hjälpte de oss att ta blodprov som vi nu inväntar svar på. Sedan la vi Bianca i AC inne barnens rum.

Jag var ute på kvällen (en trevlig tjejkväll) och Pierre var hemma. När jag väl kom hem hade Pierre haft en häktisk kväll. Bianca hade spytt ner hela rummet så han hade fått ta bort och tvätta ALLT. Det var spyor blandat med diarré... Hon gick tillbaka till byggbaracken. Vi gick och hämtade henne igen och fick då med oss Noi (han är manager här på Slow Down) som tolk för att prata med byggjobbarna där. Vi kom överens om att vi ska ta hand om henne, så vet dem det nu också.

Dagen efter vaknade vi av att Russin kräktes i sovrummet. Hm, tredje gången på en vecka. Så vi tog med oss båda hundarna till veterinären, igen. Känns lite otippat att jag och Pierre skulle stå med två hundar hos en veterinär här på Lanta så vi skrattade gott åt situationen. Men det känns oerhört bra att kunna hjälpa till. Caroline (veterinären) och hennes kollega undersökte båda två hundarna. Så nu har Bianca fått antibiotika igen och Russin fick en avmaskningstablett för det visade sig att hon hade mask i magen.

Vi håller nu tummarna för att båda blir friska! Bianca sover nere vid barackerna men jag var där och gav henne mat och medicin i morse. Så det får vi göra nu några dagar. En tablett morgon och kväll. Och veterinären visade oss hur vi ska stoppa ner tabletten. Det gick bra. Så kan det gå när man passar några goa hundar.

Russin tyr sig mer och mer till oss nu och vi har blivit riktigt bra kompisar. Hon är supergo. Och i morse hade vi även en katt här hos oss. Men det får verkligen inte bli en vana. Vi har nog med Bianca, Russin, en husgroda som bor i en kvast och en kackerlacka som bor bakom spegeln på toaletten. Och så kommer ju Rocky, Slow Downs hund och hälsar på varje kväll och sover på vår altan. Tanken är ju att Bianca ska till Sverige sen. Men då gäller det att hon är frisk först. Vi får hålla tummarna på att det blir bra.

Vattenkrig på hela ön

Igår var det en rolig dag för alla på ön. Tänk er ett vattenkrig i 40 graders värme där ett helt land är engagerade. Så är det på det thailändska nyåret. Och här var hela ön verkligen engagerad! Man ur huse och både barn, vuxna och gamlingar kastade vatten på varandra.

Vår första dusch fick vi av Nils (6 år? Lite osäker på hans exakta ålder, får fråga honom det någon dag) Det är Mia och Eriks son. Han sköt oss med vattenpistol, hade krigsmålning i ansiktet och ropade helt vilt till sin mamma Mia "Mamma, mamma. Vi går till kriget, mamma!?". Fantastiskt kul. Och det var verkligen ett krig, men ett väldigt snällt krig som bara börjat för oss. När vi väl kom ut till "kriget" som var på gatan förstod vi vad han menade.

En tuk-tuk förare plockade tveksamt upp oss. Han visste vad som väntade. Happy Thailand! ropade han till oss medan han körde in till Saladan. Vi blev gång på gång stoppade av folkmassor med stora hinkar och spänner fulla med vatten och med stora vattengevär hängande om halsen. Alla kastade glatt vatten på oss och smetade ödmjukt in oss med "baby powder" i ansiktet. Det betyder "good luck" och Happy New Year.

Så vi kom fram till Saladan dyblöta. Inte en millimeter var torr av oss. Men det är så varmt att det gjorde ingenting. Man fryser ju inte direkt här och torkar mycket snart igen. Åt lunch med Camilla, Svante och deras barn. I Saladan var det verkligen fullt vattenkrig. Folk stod med stora tunnor med vatten och hade varsin skopa som de använde för att hälla på alla människor. Folk åkte också omkring med stora flaklastbilar med tunnor på och hällde vatten på alla. Folk spelade musik, gick i karneval, dansade och sjöng. Och kastade vatten. Ja, ett enda stort vattenkrig alltså.

Innan vi åkte tillbaka laddade vi med en stor vattenpistol så att vi kunde skjuta tillbaka då de anföll oss (vi köpte ett stort gevär). Men tyvärr kom det bara en liten liten vattenstråle ur geväret, det var trasigt och vi hade inte en chans.

En tjej kastade vatten på mig och tog mig glatt och länge på brösten, även på Pierre faktiskt. Vet inte vad jag skulle göra.. Falang, falang.. gör man så på nyårsafton här eller var det bara ren antastning? Hm, snarare det sista tror jag. Kändes som att allt var möjligt den här dagen. Hon bara skrattade av den uppslupna och glada stämningen och hällde ännu mer vatten över oss innan hon skrattande vinkade hej-då. Kunde inte göra annat än att bara skratta. Vissa kastade även isvatten, det var värre. Då fick man sig verkligen en kalldusch!

Lika dyblöta som vi hade blivit på vägen till stan blev vi på vägen hem. Väl hemma la jag mig och sov. Min mage hade börjat krångla på förmiddagen redan och under eftermiddagen fick jag ännu mer kramper, diarré och feber. Antagligen något jag hade ätit. Så tyvärr deltog vi inte i kvällens festligheter, jag låg hemma och sov. Totalt däckad.

Men idag känner jag mig bättre. Har tagit Alvedon och Imodium. Febern är borta och nu är det bara magen som fortfarande trilskas. Men det är absolut ingen fara med mig.

Happy Thailand! Happy New Year! Happy Songkran! Happy happy. (Tyvärr hittade vi ingen kamera så vi kunde inte dokumentera detta... Vi får leta vidare.) Må gott!

Chock Dee Pi Mai!

Den 13-15 april är den största högtiden här i Thailand, Songkran. Vi har blivit varnade för vattenkrig överallt imorgon, det tillhör traditionen. Så man ska ta på sig oömma kläder och räkna med att bli blöt. Folk kastar vatten på varandra hela dagen. Hotellen är fullbokade i Phuket och de större städerna. Hela Thailand stänger några dagar. Den thailändska kalendern utgår från Buddhas fördelsår som blir år noll. Eftersom Buddha föddes 543 år före Kristi födelse räknar thailändarna år 2010 som år 2553, dvs. man adderar 2010 med talet 543.


Det är varmt nu. Helt kokhett och hög luftfuktighet. Trots detta kör vi volleyboll varje morgon kl 9.30 på stranden:-) Morgondoppet efteråt svalkar inte ens för nu är även havet för varmt, poolen likaså. AC är det bästa. Jag har inte tidigare tyckt att det var jobbigt med värmen men nu är det verkligen hysteriskt varmt. Som tur är har dem varit och städat huset idag, vilket ju traditionen säger att man ska göra. Lyxigt!

Idag har vi sedan jobbat och pluggat. Jag har även coachat per telefon. Funkar bra. Sen ska vi in till stan och ladda med vattenpistoler. Men vi ska även se om vi kan köpa en ny kamera. För vår kamera är spårlöst försvunnen. Den fanns här och sen fanns den inte här helt enkelt... Det är en gåta vart den har tagit vägen. Kanske dyker den upp senare. Men imorgon vill vi kunna dokumentera. Så det får bli en tur in till Saladan senare idag för att kolla om vi kan hitta en ny kamera.

Så här förklarar en av resebloggarna Songkran.

"Songkran firas inte bara i Thailand utan även i Burma, Laos och Kambodja. Ordet Songkran kommer från sanskrit och betyder ”början på ett nytt solår”. Den Thailändska kalendern bytte tidigare till ett nytt år den 13 april, men för att komma i fas med resten av världen har man ändrat till den första januari.

Till vissa delar liknar Songkran den kristna påsken som i många länder firas med karnevaler och processioner där människorna bär fina kläder. Unga och gamla tar på sig nya kläder och besöker sitt tempel där de offrar mat till munkarna. På gatorna spelar man musik liksom i templen.

Under aftonen före Songkran storstädar fruarna sina hem. Gamla och slitna kläder eller saker i hushållet sorteras ut och bränns upp. Det är en vårlig städdag som stöds av den religiösa tron att allt som är gammalt och värdelöst måste kastas bort för att det inte skall bringa olycka över ägaren.

På eftermiddagen den trettonde badas alla Buddhabilderna som en del av ceremonin. Yngre familjemedlemmar häller välsignat vatten i händerna på de äldre och på sina föräldrar som ett bevis på respekt och för att bli välsignade av dem. För länge sedan badades de äldre bokstavligen och kläddes i nya kläder som de fick av de yngre som ett tecken på respekt.

En annan speciell vana under Songkran är att släppa burfåglar och levande fiskar fria. Dessa fångas över hela landet och säljs på marknaderna vid detta tillfälle. Man tror att man skaffar stora andliga meriter genom dessa handlingar. I Paklat söder om Bangkok går flickor i färggranna dräkter med fiskar i fiskskålar i procession ner till floden där de släpper fiskarna fria."

Läs mer: http://en.wikipedia.org/wiki/Songkran

Jack, Johanna och My åker

Idag åker Jack, Johanna och My till Phuket där det blir storshopping. Vi har träffat dem en del här nere. Johanna är sjuksköterska och det känns tryggt att vara med henne:-) Många mysiga stunder har det blivit tillsammans. De brukar resa till Thailand under några månader varje år. Det är intressant att höra dem berätta om den thailändska kulturen som de kan rätt bra. Efter Phuket bär det av vidare hem till Helsingborg. Det har varit mysigt att lära känna er!



Jack tävlade förut i fitness. Hur han såg ut då kan ni kolla in här. jackronnovius.mooo.com.

Här har han varit flitig elev för att lära sig Thailändska och vi har fått många bra små lektioner av honom... Han kan prata rätt bra. Men jag vet inte hur mycket som har fastnat av allt du har försökt att lära oss Jack... Au = vill ha. Har vi lärt oss. Sedan att ett ord kan betyda 5 olika saker beroende på hur man väljer att betona det låter svårt. Häst och hund är samma sak men betonas på olika sätt. Så det gäller att säga orden på rätt sätt, annars blir det ju lätt väldigt fel.


Tack så mycket för att ni kom hit och bjöd på mat här om dagen! Hoppas att vi syns i Sverige sen någon gång. Kram på er alla tre och hoppas att ni får en härlig hemresa. Hälsa Sverige. Kram från oss. Jenny & Pierre.